Sometimes you wonder if this fight is worthwhile

This world is not at ease we seem to hide the truth
But then there is only so much we can leave at ease
Its up to you and me to fix our destinies



Varje gång vi tar ett steg fram känns det som om vi faller två steg bak (eller lyckas ramla 400 steg tillbaks som Åsa säger). Alltså seriöst sex år. Det är nästan en fjärdedel av mitt liv om mina mattekunskaper inte sviker mig. Det är ungefär samma sak varje gång. Ett, två, eller tre samtal, sedan träffas, prata luddigt om vad vi tycker och vill, gå hem samtidigt som vi pratar i telefon och fortsätta prata om samma luddiga grejer, dagen efter- ett gulligt samtal om hur vi mår. Det blir bättre och mer vuxet för varje "seriösa" konversation, alltid onyktert förstås, men blir det för mycket kör vi in i väggen ännu en gång. Fast bron är uppbyggd pendlar den mellan att kännas stadig och väldigt bräcklig. Det ska ältas och det ska ältas, denna helg har bestått av ungefär tio samtal, cirka åtta av dem onyktra. Men det känns ändå som om det vi äntligen lyckats få fram är det längsta vi kommit hittills. Framsteg. Nu står mitt hopp till att det inte ska komma fram något som kan bränna ner den där berömda bron till grunden. I'm climbing the walls. Det enda som behövs är lite kommunikation, och inte om samma, orelevanta saker! Lägg dem där jävla korten på bordet, jag vet, jag skulle lika gärna kunna göra det själv, men jag vill inte göra det först. Jag gjorde ju det halvt sist och det ledde fram till att vi kommit en liten bit längre fram. Om folk ändå kunde kommunicera med varandra mer. Världen skulle vara en mycket lättare plats att leva i då. Men Rome wasn't built in a day, som man brukar säga.

It Might be a mistake I'm making, but what you're giving I am happy to be taking

But I can't help it if I'm helpless
every time that i'm where you are
You walk in and my strength walks out the door
Say my name and I can't fight it anymore
Oh I know, I should go

Shouldn't wanna spend my time with you
Well I should try to be strong
But baby you're the right kind of wrong

I should try to run but I just can't seem to
Cause every time I run you're the one I run to

Jag verkar ha fått mig en liten knuff i fel riktning.

Jag gjorde mig precis en macka med kräftstjärtar och smör. Jag ÄR verkligen ur form. Oh heavens above jag är Hilda! Fast jag tryckte i lite fetaost i min ostfralla, så jag är lite häftigare. Mamma kommer att märka smulorna i sängen. Hon märker verkligen allt som är annorlunda.

I can't get out of bed today or get you off my mind

"Jag klappade katten!"
-Sms till Åsa kl.  03.11"


Gårdagen var helt sanslös. Jag är så bakfull att jag kommer att dö på riktigt. Men jag har ingen ångest. Ingen alls. Inte ens en gnutta. Jag var on fire igår och var riktigt jävla populär. Jag tar mig nog tid att sammanfatta saker och ting lite senare, nu ska jag sova mer i mammas och pappas ginormous dubbelsäng.

I've got the time and I'm wasting it slowly

There's gotta be more to life
Than chasing down every temporary high to satisfy me
Cause the more that I'm
Trippin' out thinkin' there must be more to life
Well it's life, but I'm sure, there's gotta be more


Jag söker efter meningen med livet. Eller jag vet vad meningen med livet är- att vara nöjd med tillvaron, vilket jag absolut inte är. Men just nu fyller jag fortfarande år, och ikväll och imorgon skall det spåra stort. Still chasing down every temporary high och tar tag i livet nästa år. Jag och Åsa ska åka till Australien, för vi är en färgklick i världen. Håll utkik efter våran blogg när den kommer i bruk, vi filar fortfarande på namnet.

Jag har äran

Grattis till världens bästa Contan!





Vardagshjälten Pappa

Min pappa lyckades laga min plattång. Vilken hjälte han är alltså!

Pappa: Så, nu sparade du 500 spänn.
Melinda: Nej, nu sparade DU 500 spänn.

TSOML

Jag trampade precis sönder min plattång. The story of my life. Såklart. Why do bad things happen to good people?! Alltid är det mig livet ska jävlas med. Jomenvisst jag behöver fler onödiga utgifter för jag badar i pengar. Jävla hora.

Turn my mike up louder

Nämen oj, kom det snö i år IGEN?!

Jag läser på Nationaldemokraternas hemsida och de har en del kloka åsikter. Jag funderar på att rösta på dem i nästa val. För någon måtta får det vara.
"...självklart att arbeta för ett Sverige och ett Europa med västerländsk civilisation och motarbeta en muslimsk kolonialisering. Inom Europa har vi alltid hjälpt varandra när det gällt, vi har stått emot de muslimska turkarnas invasion tidigare och vi kan göra det igen. Inom Europa har vi alltid haft en viss migration och det är inga stora problem att smälta in i ett annat lands kultur. Människor från muslimvärlden och Afrika har ett helt annat fundament för sin civilisation. Deras kultur kan säga dem att det är rätt att stena en kvinna för att hon blivit våldtagen eller att man ska få "respekt" om man hotar folk. Därför är det så stora problem när man försöker leva tillsammans - man har helt andra sätt att se på tillvaron."

Tillbringar man tid i staden jag tyvärr kommer ifrån (även om mina föräldrar bor på rätt sida av kanalen) kan man inte annat än att sympatisera med överstående åsikter. Att syrianer sätter upp skyltar med "endast syrianer välkomna att bo här", och att svenskar stenas och inte vågar gå utanför sina egna dörrar, i SVERIGE, är inte okej. Den svenska politiken är helt bakåtvänd och så jävla feg, och ingen vågar säga något. Men hade svenskar satt upp skyltar med "endast svenskar välkomna" och stenat icke-svenskar hade det blivit ett jävla liv det kan jag lova. Och ni vet att det är sant.


Jump when they tell us that they wanna see jumping
Fuck that I wanna see some fists pumping
Risk something, take back what's yours
Say something that you know they might attack you for
Cause I'm sick of being treated like I have before
Like it's stupid standing for what I'm standing for
Like this war's really just a different brand of war
Like it doesn't cater the rich and abandon poor
These fuckers are laughing their way to the bank and cashing the cheque
Asking you to have compassion and have some respect

My memory issues will be a problem

Minnesluckor. Stora. Som kraterhål. Förfest med massor med rödvin och Cola hos Jacqe och Mickis, och vi spelade "Med andra ord" igen. Jag hann med ett redlöst fyllesamtal innan vi gick till O´learys. Där träffade jag Patrik som jag gått i samma grundskola som och som var den första jag satt bredvid i ettan och vi tävlade alltid om att bli klara med matteboken först. Haha, minnen! Sedan minns jag inte så mycket från O'learys. Jag, Åsa och Jokke gick hem till Jokke och på vägen träffade jag min tvilling Larsson, jag sa något om arabkatter som pippar. Hemma hos Jokke satt Åsa på golvet och halsade Jäger ur flaskan medan jag drog på mig ett par jättesköna mjukisar och lade mig i diagonalläge i sängen och mumlade "Jokke du får sova därborta" och viftade med handen mot ett litet hörn i sängen. På morgonen spydde jag. Jag besitter såna alkoholdrickartalanger att jag kan hälla i mig hur mycket som helst och inte känner när jag bör sluta. Men jag är ju trots allt bara 21 och kan fortsätta så här ett tag till innan det är dags att växa upp.

Åsa: Jag måste vara med Melinda.
Melinda: Ja för vi måste träna.
Budda: Träna? Låter som om ni ska vara med i VM eller nåt.




Can't blame a girl for trying to hold on

Like children, we never give up hope.

Den där bron jag brännde ner till grunden på juldagen förra året är med ganska stor säkerhet helt återuppbyggd. Jag vet inte hur jag gjorde det, men jag har lyckats bygga upp det på kortare tid än jag trodde, jag tror till och med att jag fått lite hjälp också. You just have to have a little fate. Jag tänkte att det skulle ta mig flera år, om jag ens skulle lyckas, men nu står den där stadigt framför mig och det är egentlgen bara att gå över den. Gårdagen gjorde mig glad.



We've all heard the proverbs, heard the philosophers, heard our grandparents warning us about wasted time, heard the damn poets urging us to seize the day. Still sometimes we have to see for ourselves. We have to make our own mistakes. We have to learn our own lessons. We have to sweep today's possibility under tomorrow's rug until we can't anymore. Until we finally understand for ourselves. That knowing is better than wondering, that waking is better than sleeping, and even the biggest failure, even the worst, beat the hell out of never trying.


Say what?!

Jag bredde smör på min macka på eget initiativ för första gången sedan typ 90-talet! Detta mina vänner är sensation. Jag håller bakfyllan ansvarig.

I'm good to go for something golden

Gårdagen var riktigt rolig, tjejerna kom över och vi käkade och drack litervis med vin. Sex liter på fem personer plus Åsas vodka hade sin verkan och det spårade redan vid tio då barnspelet "Med andra ord" (världens bästa spel) rekomenderat från nio år åkte fram. Varje gång vi spelar det spelet kvävs vi av skratt av alla dumma sätt vi försöker förklara saker på och alla dumma gissningar den andra kommer med. När vi spelat klart började vi leka "Jag har aldrig" och jag hoppas verkligen att mina föräldrar på övervåningen inte hörde historierna om balkongspyor, krossade rutor, sex framför övervakningskamera, om chefen som fixade ligg till en av oss, sex med ytterdörren öppen, renhorn i utbyte mot sex och mycket mer. Klockan tolv gick vi ut och härjade lite, det var ganska lite folk ute men vi stannade ändå till stängning och gick sedan hem till Jacqe och Mickis där jag och Åsa beklagade oss över våra mammors störda grejer de har för sig, och när vi skulle sova pratade jag och Jacqe om alla störda saker vi hade för oss under gymnasietiden. Imorse när jag vaknade kändes det som om jag hade ångest men när jag tänkte efter kom jag på att jag inte hade något att ha ångest över. Ikväll är det fest igen- ännu hårdare än igår, vilket innebär all in, och nu är frågan om jag ska ta mig en liten tupplur så jag orkar. Ja det borde jag sannerligen göra.



 

Melinda: Jag vill vara med Åsa, vi måste träna på vårt team-work inför framtiden.
Åsa: Ja, fast vi kan tyvärr inte berätta varför.

Mickis: Du vet hon som vi känner
Sarah: Linnea
Mickis: Ja, fast ta bort a-et, han är typ pianist eller något
Åsa och Melinda dör av asgarv, tiden går ut och de får gissa
Åsa och Melinda: Carl von Linné, men han var ju botaniker
Mickis visar poletten
Alla: Men det står ju Lenin!

Sarah: Det är en stad, Kinas huvudstad
Mickis: Hong Kong!
Sarah: Ja!
Åsa: Bra att de förstår varandra i alla fall

Sarah: Du vet den där böggruppen
Mickis: ??
Sarah: Och det är typ en bergskedja eller något!
Tiden går ut och Sarah visar Alcatraz på poletten- ett fängelse, som alla utom Sarah vet

Mickis: Imorgon tänker jag ligga med ____ _______.
Melinda: Imorgon tänkte jag ligga med en 88-a eller yngre.
Åsa: Vad förvånade vi blir....

"Men hon har kontantkort, Melinda och alla tolvåringar"
-Jacqe-

Jacqe: Kommer du ihåg när vi letade efter ____s hus!
Melinda: Haha ja! Hade vi inget att göra ringde vi varandra och sa "Hej, vill du åka och leta efter ____s hus?"
Jacqe: Det blev ju nästan som en sport till slut! Hittade vi det?
Melinda: Ja vi hann precis innan jag åkte till London.

Jacqe (mitt i natten): Vad fan pratade du och Zäta om nyss?
Melinda: Jag minns inte...
Jacqe: Det enda jag hörde och fattade var "Hon är snäääääll, din mamma är snäääääll"

Melinda (i telefon): Nej! Jag skickade ett sms till min mamma igår när jag var full!
Zäta (medlidsamt): Åh neeeej!

It's like I'm the one you love to hate

It seems like everyday I make mistakes
I just can't get it right,


Min mamma är så jävla efterbliven!!!! Naaaargh she's got special needs- som Jimmy Carr skulle säga. Jag är så glad att jag inte bor hemma ååååh jag tål henne inte!!! Nu har hon tryckt på mina sista knappar. Det är JAG som fyller år och jag vill göra som JAG vill, laga vad JAG vill och baka vad vad JAG vill, men inte fan får jag göra det!!!! Hon ska ju göra allt, för jag kan ju inte göra saker "rätt", åh Gud förbjude om duken skulle vara lite sné eller om besticken ligger lite fel- hon säger det inte rakt ut men actions speak louder than words. Jävla idiot. Jag ska beklaga mig så jääävla mycket för Åsa när jag träffar henne. Fast denna gång är det inget jag kan garva åt för att hon är störd, nu är jag fan arg på riktigt!!!!! Jag hjälper inte till, nej kanske för att du inte låter mig göra ett jävla skit!!!!! Och när hon väl låter mig göra något är det att typ dammsuga och stryka- vilket ärofyllt uppdrag, jag känner mig så hedrad och spricker nästan av stolthet. Men det jag väl får göra gör jag tydligen fel också hela tiden för jag är ju så oduglig- MEN KLAGA INTE PÅ ATT JAG INTE GÖR NÅGOT OM DET JAG GÖR ÄNDÅ INTE DUGER!!!! ÅÅÅÅÅH JÄVLA CP!!!! Jag kommer att bli världens bästa morsa.




You say, I should do it differently.
I don't, necessarily agree.
Stand up! Sit down! Be nice!
Did ya hear me ask for your advice?

Don't bother,
Trying to tell me your beliefs.
your point of view looks pretty screwed to me
Do this! Do that! On track!
Do me a favor and don't talk back!

Round and round,
And the conversation always ends where it began
Round and round, and I need a vacation.
I've got a headache from you

Shut up!
Don't want to hear your voice.
Shut up!
I'm sick of all the noise.
There's nothing you can say to me,
that means a damn thing to me
So shut up!

Blah Blah, Blah Blah, Blah Blah, Blah Blah.

Ibland förvånas man

Igår tog jag mig friheten att öppna en Cola som stod i kylen som jag visste var till för att jag ska kunna dricka det till mitt rödvin idag. Jag förväntade mig en helvetespredikan från min mor, men det enda hon sa var att det nog räcker, vi har trots allt en flaska till. Vad har flugit i henne? Men en sak man fortfarande inte får i detta hus är att sova på våra "prydnadskuddar" eller använda våran Gantkökshandduk. Jag förstår inte riktigt- som Contan skulle säga.

It's funny how we seem to end up here, I never thought I'd see this soul disappear

There's only so many tears that you can cry.
Before it drains the light right from your eyes,
And I can't go on that way. It doesn't mean it doesn't hurt

Detta trodde jag aldrig. Att jag skulle "komma över" min saknad. Över är kanske att ta i och det kommer att ta ett tag tills jag är 100% över. Jag saknar fortfarande i några sekunder ibland (innan jag kommer på mig själv) och blir fortfarande påminnd, om saker vi hade för oss och saker vi sa, av vissa situationer men man kan alltid komma över en människa lite i alla fall. I still recall the words you said to me it's what you did not say that sets me free. Jag kan till och med komma på mig själv med att vara sugen på vissa människor- jag minns tiden då jag aldrig trodde att det skulle vara möjligt. Men det är väl ens undermedvetna som försöker hjälpa en så mycket som möjligt, now how can I find peace of mind? Nu känns det inte som att jag har så bråttom att åka tillbaka till Australien. Bort vill jag, men jag dör inte allt för mycket över att jag beslutat att inte åka tillbaka till februari redan, jag känner att jag måste hålla mig borta ett tag till så jag inte trillar tillbaka, trots att det vi hade var bra. Men ifrån Sverige ska jag fortfarande.


So now I say the things I want to say
Sometimes it's better letting go this way
I'll always know down in my soul
We really had so far to go
I've given all I had to give, and now it's time for me to live

And I won't look back, and I won't regret
Though it hurts like hell



Dagens mest intelligenta fundering.

Jag kom nyss på att jag är dålig på att skala kokt potatis- för att inte tala om hur tråkigt det är. Detta är inget jag reflekterat över förut, utan trodde jag på dagis bara var jättebra på att övertala mina fröknar och kompisar att skala mina potatisar för att jag tyckte man blev så kladdig om fingrarna. Men idag när jag blev tilldelad uppgiften att skala cirkus 20 kokta potatisar insåg jag att det låg något bakom min ovilja att skala mina egna kokta potatisar på dagis. Jag vet helt enkelt inte hur man gör. Enligt mig finns det två sätt: Ett, man kapar av typ halva potatisen tillsammans med skalet och lämnar en mycket liten bit potatis. Två, man drar av skalet tunnt, som då resulterar i många småstrimlor skal som man måste dra bort separat med kniven och man blir då extra äcklig om händerna.
Sätt ett är att föredra.

(Jag är förresten tillbaka från en hejdundrande vistelse på Irland som involverade gänghoreri, sovande män, beach parties, snilleblixten att försöka bli full på Guinnessmakprov- volym 2,8-or, Irish coffeekrav på efterfester, "som (fyll i passande namn) skulle sagt/gjort", lasersvärd, och två nästan missade plan. Detta och MassorMedExtra får ni när jag får bilderna av Yvvan)

Som Zebran

En gang ganghora, alltid ganghora- som Zebran, randerna gar aldrig ur.
Ikvall ska jag och Yvvan pa pub crawl. Det ar dags att harja nu.

Au revoir!

Varför låser någon brevskåpet i våran korridor?????? VAD gör det för nytta????? Alla har nyckel till skåpet så om jag vill sno någons post kan jag göra det trots att postskåpet är låst. Gooooosh!
Kinesen i min korridor har bytt namn igen. Igen. Först hette hon Emily, sedan ville hon bli kallad Mia, efter det bytte hon till typ Xinou eller något, och nu har hon sat upp "Ming Wang" på postlådan. Jag vet inte riktigt hur jag ska uttrycka mig mer än: What?! Vad är det för fel på henne?


Om 24 timmar sitter jag på en bar på Irland. Om typ 40 timmar planerar jag att vakna upp hos Niall. Jag planerar en mycket redlös vistelse på den gröna ön med Yvvan. Jag är så entusiastisk!!!!!


Men "det bara känns" ändå

Contan säger: Jag förstår dig precis nu, JAG HINNER INTE

Contan säger: JAG HINNER INTE

Contan säger: Vafan ska man göra

Bernan... säger: Man hinner verkligen inte

Contan säger
: När jag sa att ______ hittade jag bara på kom jag på
Contan säger
: Jag har ingen aning om det egentligen

Contan säger: Jag hittar på ganska mycket för mig själv kom jag på

Bernan... säger: Haha som vad?
Contan säger: Nej jag kommer inte på nåt nu men jag brukar komma på mig själv med att tro på saker jag fått för mig fast jag varken hört nån säga det eller fått nåt bekräftat= jag själv hittat på.

Contan säger
: Jag funderar på att göra det idag

Bernan... säger: Du sa ju redan att du skulle göra det
Contan säger: Haha närdå?

Bernan... säger: Innan

Contan säger: Jag är rädd för mig själv, jag glömmer jättemycket saker. Kan det vara en hjärntumör?



Jag är rädd. Jag vill göra en hälsokontroll.


The sounds of this small my town, make my ears hurt.

Jag hälsade på Micke i typ två timmar. Det var roligt. Jag tycker om att störa mina vänner på jobbet.  Micke har sålt in reseledarjobbet fantastiskt och jag funderar seriöst på att testa. Att åka iväg skulle behövas. Två personer har under en och samma dag sagt att jag flyr från mina problem. Vilka problem? Jag har endast två huvudproblem- att jag är tillbaka i Sverige, och att jag blev kär i någon någon som bor på andra sidan jordklotet och genomgår ett jobbigt uppbrott. Inte två av mina smartaste drag hittills. Det  första är lätt att lösa- bara att dra, det betyder inte att jag flyr- tvärtom, jag följer min egen vilja. Det senare kan man inte göra något åt, det är väl bara tiden som kan. Jag har föröskt återhäma mig länge nog nu, så nu är det väl dags för nya mönster. Eller så kanske hela Australienupplevelsen förändrat mig, det har den nog- jag är mer och lugn och sansad och tänker helt annorlunda. Den som lever får se i alla fall, jag antar att man måste testa lite "nygamla saker" och ta reda på det.
Åh Fall out Boy räddar mig verkligen från mig själv varje gång.

Oh yeah, you caught me. But I caught you one worse
They say, "You want a war? You've got a war."
But who are you fighting for?
The tides out, the ship's run aground
We drown traitors in shallow water

Dagens visdomsord

Hon säger så smarta saker.

"Don't fall in love, you're too young to fall in love"
-Lauren Conrad-

I used to have this figured out

Min gårdag var lite upp och ner. Sönderstressad över litteratursammanfattningen som hade deadline idag samtidigt som jag fram till igår var entusiastisk inför Australian party. Jag tog tillslut med mig min vinare och gav mig av, socialade lite med folk, återupplevde Vegemite and butter toast som Dean lärde mig att tycka om, pratade med Aussie-Josh och gick hem. Utan att ha druckit en klunk. På vägen hem kom den massiva post-Australien-och-allt-annat-i-livet-depressionen. Jag pratade lite med Partysnöret och han var ganska bra, men sen ville han supa och föreslog att jag ringer Kylie, för "han är verkligen bra att prata med". Så jag följde hans råd och ringde. Och jag mådde faktiskt bättre efter samtalet och han sa bra saker. Tack verkligen. Sedan kom TC över för att säga några väl valda och han lugnade mig också. När TC bankar vett i mig känner vi båda att vi gjort framsteg och han tror att han nåt fram. Men allt som oftast kläcker jag ur mig en kommentar efteråt och han blir helt uppgiven och tycker vi är tillbaka på ruta ett. Det är lite roligt mitt i all tragik.

Contan: Men jag är ingen slampa, jag ligger inte med vem som helst.
TC: Men ja det är ju bra!
Contan: Fast när jag åker till Irland ligger jag nog med Niall.
TC: Men ååååååååååhhhhh!

När TC skulle sova hade jag tråkigt och hedrade Johan med ett besök på någon timme när han jobbade och jag läste typ alla tidningar de hade. Jag började med "Veckans NU!" men kände hur hjärncellerna försvunnit efter att jag läst den från pärm till pärm och bytte till "Illusterad Vetenskap"- fascinerande tidning, det har jag alltid tyckt. Sedan tittade jag på när han "bakade" innan jag åkte hem. Lustigt hur han tycker att "baka" är att stoppa in tre plåtar i ugnen. Men vi ska inte glömma att det här är en kille som bakar smulpaj genom att knåda ihop degen till två stora fasta bollar.

Imorse lyckades jag inte ta mig upp föränn 11.20 och det var bråttom bråttom om jag skulle hinna lämna in litteratursammanfattningen innan 16. Men jag lyckades och bad min skrivare som knappt har bläck kvar att förbarma sig över mig. Det gjorde den till slut och jag trodde livet hade börjat visa mig nåd. Sedan ramlade jag. När jag skulle gå ut hade det börjat ösa ner. Australienmonsun. Men jag var inte speciellt irriterad, för jag vinklade det positivt- jag hade ett paraply, det hade inte dem som gick från skolan. På vägen hem ändrades mitt humör tvärt. Detta är inget Australienmonsun. För där slutade det regna efter typ fem minuter och man torkade av värmen, där hade man shorts på sig eller kjol så byxorna klibbade inte fast på knäna och orsakade köldskador, där var man snygg med blött hår och när det torkade blev man ännu snyggare. Jävla horsverige!
Mitt New York-paraply, som en snäll New York-främling skänkte mig när det regnade och jag inte hade ett paraply, är typ sönder. Paraplyn går sönder. Kan tillverkarna inte fatta att de gör det? Man måste väl fatta att något måste justeras- paraplyn är helt feldesignade, en tunn liten "tygbit" på några järngrejer? Det är ju självskrivet att det går sönder efter en hårdare vindpust. Nej nu blev jag jätteirriterad igen.
Så råkade Chris Daughtrys "Used to" spelas på min ipod och jag gick där i ett kallt och regnigt land. Man kan inte annat än att planera sitt självmord då.

Lite senare idag ska jag hälsa på Kylie och spåna om min blivande karriär som reseledare. Jag behöver förändring och jag behöver komma ifrån detta land. Fort!

Jag har levt väldigt kaotiskt de senaste veckorna, ingen koll på något förutom att få litteratursammanfattningen klar och allt annat jag skulle göra har helt försvunnit ur mitt minne. Men nu känns det som om jag nått en mållinje, och städar jag mitt rum och tvättar känns det som om vägen framför mig är ganska tom. Och med tom menar jag utan hinder, fri att fylla med vad och hur jag vill
.


GOOOOOSH!

Jag är så arg! I Australien var jag smal! Det är inget jag kan säga om mig själv nu. Detta SUGER! Det här landet gör mig ful. Jag HATAR att vara här. Hur är det möjligt att två länder har så olika effekt på folk? Från och med nu ska mitt födointag bestå av frukt. Endast frukt. Hungrig? Thé, Tomat och gurka. Bakis? Ta ett äpple och ett glas Resorb. Nu är det självplågeri på hög nivå. Jag menar, två tre veckor borde jag klara av och två tre veckor borde räcka för att få tillbaka min pre-tillbakakropp. På Irland ska jag ändå bara leva på alkohol. Jag försökte ringa Bernan för att beklaga mig men hon svarade inte. Jag kan inte knyta min slips, jag kunde det förut. Jag önskar Andy var här och kunde re-lära mig. Frågan är om jag ska löpa linan ut och sätta på mig ett par surfshorts eller om jag ska nöja mig med min felknutna blåa Surfers Paradise-slips, flip-flops och vita solglasögon.




Ingen rubrik

Jag har nästan nio sidor. Nu rinner orden bara ur mig. Om globalisation finns det så mycket man kan ordbajsa. Partysnöret tyckte att mitt val av ordet "Bajsdiarré" som beskriving för min kreativitet var högst opassande. Jag tycker det är kul när sexskämtens mästare tycker att någon annan är opassande.
Jag har upptäckt att jag har en klockradio- och att jag kan använda den till annat än att bara ha som väckarklocka. Jag kan ju lyssna på radio under dagen också, inte bara när jag ska vakna. HAHA, på radion ställde de precis frågan "Är du en kvinna som faller för yngre män? Ring och berätta" Var det en pik? Personangrepp! Eller jag kanske ska säga "Personalangrepp" haha! Fast jag har ju lagt lammköttet på hyllan. Förutom Dean, som var en månad yngre, minns jag inte sist jag beblandade mig med en yngre pojke. Eller nu ljög jag. Jag minns visst.
Jag känner verkligen inte för att gå på Australian party ikväll. Vilken annan dag som helst, men inte idag. Jag vill sitta och skriva klart. Kan man vara nykter på festen tro? Eller fortsätta skriva när man kommer hem full? Jag blir väl inte så full på en vinare (det är väl allmänt vedertaget att jag kan hälla i mig massor med mer än det), och man kan väl inte bli panikbakis av det heller? Bästa att börja ta en resorb redan nu för att börja förhindra bakfyllan. Efter att jag gjort det ska jag återgå till mitt globalisationsordbajsande.

Can't waste time so give it a moment.

Denna låt är så förknippad med Australien! Jag lyssnade på den hela tiden! Texten är hur fantastisk som helst, det är nog en av mina absolut favoritlåtar. Nästan allt går att relatera till förutom när hon sjunger att "nothing's broken" och "I'll always love you". Störigt att det inte går att få ner den riktiga videon- för den är fin.



No matter what you say about love,
I keep coming back for more,
Keep my hand in the fire,
Sooner or later I get what I'm asking for
No matter what you say about life,
I learn every time I bleed
the truth is a stranger, soul is in danger
I gotta let my spirit be free to
Admit that I'm wrong and then change my mind
Sorry, but I have to move on and leave you behind

I can't waste time so give it a moment
I realize nothing's broken
No need to worry bout everything I 've done
Live every second like it was my last one
Don't look back got a new direction
I loved you once, needed protection
You're still a part of everything I do
You're on my heart just like a tattoo
Just like a tattoo, I'll always have you

I'm sick of playing all of these games
It's not bout taking sides
When I looked in the mirror, It didn't deliver,
It hurt enough to think that I could stop
Admit that I'm wrong and then change my mind
Sorry but I got to be strong and leave you behind


If I live every moment, won't change any moment,
There's still a part of me in you
I will never regret you, still the memory of you
Marks everything I do.

Lasagne på systemet.

Nu har jag varit på systemet och köpt fryst lasagne som jag ska äta. Två separata saker. Varit på systemet. Köpt lasagne. Jag hinner inte laga mat, jag måste plugga konstant i sju timmar. Han på systemet  (som var typ lika gammal som jag är) pratade med mig som om jag var fem år när han frågade efter leg. Ungefär samma ton som jag brukar använda med Tobbe 2 när han stolt visar upp en bajskorv av otraditionell färg han ritat eller en streckgubbe. Nu är min lasagne färdigtinad och skall avnjutas med Cola. Eller pepsi. Äkta vara idag. Ingen jävla B-Cola.

Jag lever än

Jag dog inte helt. Jag gick till och med till biblioteket efteråt. För att vara någon som inte förstår sig på dem är jag lite väl entusiastisk ändå. Jag gick hem med fem böcker. Jag har andingsbesvär. Kan bero på mitt födointag. Eller bristen på det. Att leva på mackor i två veckor är nog inte det bästa. Jag tror jag blir så illa tvungen att laga mat. Fan så jobbigt! Egentligen har jag verkligen ingen tid att gå på Australian party. Jag skulle behöva dem fyra timmarna till att plugga. Men det är Australian party- I'm expected to be there. Storhetsvansinne. Australian party är den enda festen jag verkligen inte kan missa.
The story of my life- impeccable timing, as always.

ååååååh

Jag är jättetrött!!!!!!!! Det är inte mänskligt att gå upp så här tidigt!. Jag lade mig klockan 03, men somnade inte föränn efter 04 fast jag var jättetrött. Hur ska jag ta mig igenom dagen?! Jag måste nog sova efter skolan.

What to do what to do?

Jag funderar seriöst på att sitta uppe hela natten- hälla i mig kaffe och läsa och skriva. Jag tror inte sju timmar räcker imorgon, jag har ett Australian party att attenda, plus korridorsstädning och fem sidor text att trycka ur mig. Nu måste jag bara fundera ut om typ 3 timmars sömn räcker inför morgondagen på tre timmars seminarium, sju timmars skrivande och fyra timmars hårt supande. Jag börjar ju bli gammal och min kropp tål inte lika mycket stryk som under Londondagarna. Fast jag har ju sovit två timmar innan tentor förut och överlevt. Dock var det ju då "mössincidenten" på Åhlens med Bernan och Tantaffärerna inträffade. Det var en sjuhelsickes rolig dag! För mig. Förmodligen inte för min omgivning. Men bestämmer jag mig för att sitta uppe får Johan en påhälsning på jobbet. Jag tror han har saknat mig.

It's making my head spin how many activities we can do!

Jag var tvungen att ta en liten pluggpaus för att titta på Step brothers-klipp på youtube. Tänkte lägga upp det bästa klippet här, men det skulle inte göra filmen rättvisa. Hela måste ses. I'll do you in the bottom while you're drinking Sangria. Nu måste jag dra och köpa Cola så jag orkar läsa ut den där Afrikaboken efter Two and a half men. Jag har fastnat på Green Day- Working Class Hero. Fantastisk!




If you want to be a hero well just follow me
If you want to be a hero well just follow me


Dagens visdomsord

You may think your only choice is to either
swallow your anger or throw it at someone's face,
but there's a third option- You can just let it go,
and only when you do that is it really gone
and you can move forward

Att svälta eller icke- det är frågan.

Jag blev panikhungrig! Men jag har ingen ork att laga något. Jag har inget att laga heller för den delen. Innehållet på min hylla i korridorskylen är tre öl och en flaska flytande margarin (som inte ens är min). Innehållet i min rumskyl är ett paket mjölk, ett grönt äpple, tre paket salami, ost, en halv tub majonnäs (och inte den goda sorten heller) och ett paket tranbärsjuice utan lock med en halv klunk i som stått där i över tre veckor. Jag känner hur kalorierna bränns av hunger- vilket är ganska bra. Någon som vill laga en god sallad till mig?

"Jag överanalyserar ju saker- jag spelar ju bara cool".

Det gick inte så bra att vakna 9.30. Jag sov till för en timme sen. Fan. Men jag har hunnit vara på biblioteket. Jag förstår liksom vilket syfte det fyller, men hela konceptet  faller, för jag förstår faktiskt inte hur man använder ett. Bibliotek är Töööntiga. Åsa skulle förstå mig. Jag och Åsa talade i telefon i fyra timmar igår. Sedan föreslog jag att hon skulle skaffa Tele2. Åsa och jag är varandras ångestpersoner. När jag ringde henne och bad henne ringa upp när hon var hemma för att "jag tror jag har ångest", då blev hon glad och såg fram emot att få höra om det. "När man inte kommer ihåg saker- då HAR man ju skämt ut sig" är Åsas tes. Vi är dock så bra på att analysera fram att vi faktiskt inte borde ha ångest över det vi har ångest över, att ångesten försvinner. Vi kom fram till att "Ja folk får gärna prata och skratta åt mig och vad jag gjort- bara jag slipper veta!" Jag vet inte riktigt vad jag skulle göra om jag inte hade Åsa. Ingenting är pinsamt, vi får göra vad vi vill. Jag ser fram emot Juldagen med rysningar i hela kroppen. Vad kommer att hända i år?

Melinda: Nej det tycker jag inte.
Åsa: Men du kanske kommer ihåg fel, jag brukar få för mig saker- för ens egen skull liksom.


Jag räknade precis hur många tabletter det finns i en nyöppnad Alvedonburk- om det verkligen är 100 stycken i. Jag skäms över att erkänna det, men de få sekunderna innan räkningen var avslutad var de mest spännande i mitt liv på länge. Var det 100 i? Räkna själva.

Jag börjar bli kompis med min dator. Med detta inte sagt att jag inte hyser agg mot den längre. Men jag börjar gilla den lite mer än bara för dens fina yttre. Jag förstår mig fortfarande inte på den. Det är precis som med männen i mitt liv. Jag dras mot snygga objekt och verkar ha överseende med om det inte går att ha en meningsfull konversation med dem eller om de är helt dumma i huvudet- utsidan är ju snygg. Exakt så är det kanske inte, men alla jag dejtat har haft ett tilltalande yttre. Jag jämförde precis män med datorer- en ganska bra jämförelse och genomanalyserad sådan om jag får säga det själv. Om jag bara kunde koncenterara mig lika mycket på det jag SKA göra egentligen....

I won't remember, save your breath, 'cuz what's the use?

Det var ett bra tag sedan jag hörde denna låt men jag hittade den nyss på en cd-skiva. Fantastisk låt. Sist jag lyssnade på den var i Australien, dagen efter jag sprang genom skogen och ramlade och gjorde typ 3 kullerbyttor och skrapade upp mina knän och stukade foten- framför ALLA australienare och amerikaner jag var med. Jag trodde jag skulle dö dagen efter- av både psykisk och fysisk smärta. HAHA, minnen! Mina senaste härjerier är inte ens i närheten, men Partysnöret kan hetsa ångest som ingen annan. Men jag säger SO what, I'm still a rockstar.



Raahhh äntligen så börjar ångesten släppa
och den bästa medicinen för mig är sånger som denna

Dagens visdomsord

Does it seem like all your memories fade
You soak up knowledge to fill the space
And still my answer remains...
I don't know
-Green day-

Panikbakfull

Jag blev plötsligt attackbakis! Jag skakar typ inombords. Det finns inget bättre tillfälle att dricka en Resorb ur ett gigantiskt ölglas än nu. Idag är inte min dag, I cracked och fällde några tårar till One Tree Hill- bör jag vara orolig när jag gör det typ under vartannat avsnitt?


To do activities!

Jag körde till Coop idag. Det gick ganska bra. Jag ämnade att köpa fryst pizza, för jag tycker det är mindre kalorier och mindre dåligt än en riktig pizza. Jag tror det är sant. Jag kom på mig själv med att citera Ensamseglaren i min ensamhet, fast jag bara sett den en gång och inte ens tycker den är bra. Jag blir mer och mer övertygad om att jag blir stördare för varje dag som går. Jag borde egentligen plugga men hur ska jag göra det när eftermiddagsprogramen på kanal 5 är helt fantastiska på söndagar. Det blir nattlig läsning, jag ska läsa ut boken "Politics and post colonial theory- African inflections" inatt. Ska bli spännande att se hur det går.
Nej, dags för RESORB!

I'm having another episode, I just need a stronger dose.

Haha Camp Rock på svenska på kanal 5 och en Jonas Brother har fått en sydsvensk accent.

Jag har stora kraterhål till minnsluckor från gårdagen. So much confusion circling inside my head. Vi minns: ungefär halva förfesten hos Micke, att Tobbe 2 stod ensam i Klaraskön och vi alla pratade med honom i telefon och han var irriterad, delar av f.d Babar, att jag hittat tillbaka till mina awesome wingman-krafter (fast jag egentligen inte var inblandad), att jag refererade till Johan och Tobbes boning som "hemma" typ "jag vill gå hem nu"- Johan har fått en till inneboende, skräckfilmen som fick mig att inte våga blunda på några timmar.

Så här dagen efter är det alltid spännande att titta i Inkorgen och Utkorgen på telefonen, det skvallrar om vad man gjort. Jag var sannerligen väldigt aktiv i mitt sms-ande igår. Min hemresa var nog en av mina mest traumatiska någonsin. Utanför kiosken stod en gubbe som med stor sannolikhet trodde att jag var en glädjeflicka, vilket jag inte är- så ofta, och när jag väntade på bussen trodde folket runt mig förmodligen att jag bara fyllde ett syfte. Bakom mig på bussen satt två tjejer, uppenbarligen på väg hem från en efterfest där de båda fått till det. Jag minndes nostalgiskt mina, Bernans och Yvvans hemresor. Jag saknar mina Tarts. Nu är jag hemma i hemmets trygga vrå och äter kräftpasta och dricker Cola- eller som Tobbarna skulle säga "Det är inte Cola det är Pepsi!". Jag mår illa. Jag har en ny favorittröja- tyvärr är jag inte den stolta ägaren av den. Jag har precis tagit på mig mina mjukisar efter att ha suttit en timme i min klänning, fy fan va sköna dem är! Och min Australien t-shirt. Fast jag skulle hellre ha på mig Regnbågströjan. När jag får chansen ska jag smuggla med mig den.





"Snöret...det låter som en barnbok. Typ Snöret hittar en magisk sten. Snöret lär sig cykla, och så har han en vän typ en purjolök eller något som säger Joooo snöret du kan visst cykla"
-Tobbe 2-

"Nyknullad?"
-Kort och vulgärt sms kl. 10.08 som Partysnöret mass-skickade till sina vänner-


"Sooooooo"

-Sms från Partysnöret kl. 13.22-

"Haaaaave you met Mike?"
-Tydligen ett sms jag skickade till Micke kl 02.28-

"Jag skulle ju iväg till stallet. Var så duktig och gick hem och trodde jag mådde bra bara för att inse att jag inte alls gjorde det"
-Lola Jay-

"Fick du inget?"
-Johan mumlar sina första ord för dagen från sin loftsäng- 


Off we go.

Jag har nog lyckats ganska bra idag. Jag skulle nästan sätta på mig själv. Dock vet jag att sminket, håret och klänningen sitter som det ska i ungefär 3 glas vin. Och idag ska det drickas en hel flaska vin, glögg och jägershots. Så det såg visst inte så bra ut för min del.

You live you learn

Jag var precis på biblioteket. Correction, jag var precis utanför biblioteket. Det är lördag. Det var stängt. Och jag tänkte redan när jag var halvvägs att det kanske är stängt, och sedan såg jag att det var mörkt men jag var tvungen att gå ända fram till dörren. Jag är en idiot. Jag blev lite irriterad först men det försvann ganska fort. Nu fick jag i alla fall lite motion. Övriga nyheter såhär timmarna innan jag ger mig in i dimman och lammköttsdjungeln är att "Mannen med portföljen" är tillbaka. Ni vet han som jag gömde mig för häromdagen. Idag vågade jag öpnna- efter att jag stängt av TV-n. Han påstod att han sökte någon Laura och hade kommit fel. Jag gick in igen och ringde på darrande ben Åsa för att berätta.

Let's get this party started

Jag måste vara världens minst självdiciplinerade människa. Det enda jag kan säga nej till är som vi tidigare konstaterat mat och sex. Just det som de flesta inte säger nej till. Något jag aldrig kan säga nej till är fest och alkohol (dock hade jag en mycket lång månad där efter Australien). Idag tog jag självmant initiativet till utgång, mitt i mitt pluggande. Men jag tycker jag kan skylla lite på Kaisa för hon sa att jag skulle säga till om jag ville gå ut idag. Men pluggar jag mycket hårt, och blir klar med att skriva om CNN-boken, vilket jag har satt en timme som mål på, förtjänar jag utgång.


(Känner ni igen Snörets platta blomma?)

Klaga lite såhär på morgonkvisten

Jag har redan hunnit med att åka till Coop för att inhandla Cola som jag behöver till mitt flitiga studerande. Och innan jag börjar mitt flitiga studerande ska jag klaga på två saker:
1
. Övningsförare! Bara för att du övningskör behöver du inte köra i 20 km/h. Man ska visa förståelse för övningsförare och jag brukar oftast kunna hålla mina åsikter innanför bilens fyra dörrar. Men kan du inte köra tillräckligt bra ska du inte ge dig ut i trafiken bland andra bilar.
2. Gamla människor. Även det en ras man ska visa förståelse för. Men jag kan bara inte.
Varför kan inte alla bara vara lika bra som jag?

Drömmar och pity-party

Planen var att gå upp klockan 11.30. Jag ställde om klockan till 12.30 och satte på TV- på jättehög volym. Trots detta somnade jag och vaknade nyss till tonerna av "Sjukhuset". Inatt måste jag lägga mig i tid. Jag drömde om Will Ferrell inatt. Om att jag tittade på någon film med honom där han har ett band och vill bli känd. Jag vaknade av att jag skrattade. TC kom över efter krogen igår och var arg. På världen. Välkommen till klubben. VI hade ett litet pity-party och tävlade om vem det var mest synd om. Han ville inte låta mig vinna överhuvudtaget eftersom jag enligt honom skulle kunna få vem jag ville och kunna få sällskap när jag ville- fast enligt honom vill jag inte. Sedan mumlade han något om Australien också. Jag envisades med att jag var en patetisk varelse men han ville inte släppa guldmedaljen. Vi sa ännu en gång att vi ska gifta oss om vi är ensamstående vid 40-års ålder. Sedan fick han för sig att jag inte ville ha honom här och stormade ut. Haha. Undrar hur min kära granne mår idag.

Nya mål.

Eftersom jag uppfyllt nästan alla mina långsiktiga mål på min att-göra-lista och för att jag för tillfället saknar ambitioner här i livet sätter jag nu upp en lista med kortsiktiga mål. För har jag ett dimmfritt liv måste det vara lättare att se klart och därmed kanske jag kan komma på vad jag vill göra härnäst. Så här kommer den kortsiktiga listan.
- Städa rummet. Och det ska bli thorough.
- Hålla rummet städat
- Boka tvättid regelbundet och hålla reda på dem.
- Plugga varje dag fram till på tisdag.
- Acceptera att jag just nu sitter fast i detta skitland.
- Skaffa mig ett jobb. Eller åtminstonde söka ett.
- Hitta tillbaka till mina, för att använda en god väninnas ordval, "Estniska hor-rötter" (Sedan att jag inte är Est nånstanns hör inte hit).

Sådär nu känns det genast bättre. Nu ska jag beta av den första punkten. Och i och med det kommer här den sista punkten:
- Aldrig mer städa en fredagnatt.

I live for the day.

Jag påminnde precis mig själv om att jag ska åka till Irland om en vecka! Då blev jag gladare igen! En reunion med irländarna jag träffade på Hawaii kommer definitivt skaka liv i mig igen! Dessa irländska grabbar är helt galna- precis i min smak. Och på Hawaii hade jag sjukt kul med dem. Det vill säga förutom den gången då jag hamnade hos Niall och kom på att det var för tidigt att sova med någon annan och gick tillbaka till mig. Hörde jag självdiciplin?! Men efter att ha avlagt min nya ed på råfyllan i tisdags med Partysnöret som vittne, så vet man aldrig vad jag kan få för mig. Vem vet, somebody might just get lucky.



???

Jag fryser värre än en nyrakad isbjörn, en långdusch hjälpte visst inte. ÖBO vill ta död på mig, och de är på god väg att lyckas. Frågan för dagen är Vin eller Cola. Hade vinet varit rött hade jag blandat, och sköljt ner med en stor dos höstsjälvdestruktivitet.

Dagens visdomsord

How did we get so mean? How do we just move on?
How do you feel in the morning
When it comes and everythings undone?
Normally I'm so strong, I just can't wake up on the floor
like a thousand times before, knowing that forever wont be
Oh we said some things that we can never take back
Its like a train wreck tryin'a hit the right track
We opened up the wine and we just let it breathe
But we shoulda drank it down while it was still sweet
It all goes bad eventually
-Pink-

And in the end, we lie awake and we dream of making our escape

Varför är det så att man under hela dagen är så trött men att man framåt kvällen piggnar till, och sedan blir man trött igen men sover inte utan istället lyssnar på TV och surfar på samma sidor man redan varit inne på 20 gånger under dagen? Jag vill inte sova om nätterna. Vad tror jag ska hända egentligen?

Jag tror att man kanske kan definera detta som livsångest? Jag har verkligen ingen sinnesro
. Jag har ingen aning om vad jag ska göra av mitt liv, och skulle jag dö skulle jag komma tillbaka eftersom jag har en massa olösta saker. Jag vet inte vad jag ska göra det kommande året, inte ens det kommande halvåret. Jag har alltid haft en plan. Men vad gör man när man uppfyllt allt man planerat?...
-Se Englands ordinarie spela. [x]
- Gå på fotboll i England och Spanien. [x]
- Åka dubbeldäckare. [x]
- Ta körkort. [x]
- Fixa en bra 40-årspresent till föräldrarna. [x]
- Bada i havet. [x]
- Bada ute i ösregn. [x]
- Bli vän med någon från en annan världsdel. [x]
- Flytta till England. [x]
- Plugga utomlands. [x]
- Surfa. [x]
- Besöka Hawaii. [x]

- Besöka alla kontinenterna. [4 av 6 avklarade]
...När man bockat av de största målen på sin att göra lista? Man tror att man ska få en kick av att ha uppfyllt saker man vill, men det är verkligen bara ett djupt fall och ett ryck tillbaka till verkligheten när man inser att "att göra listan" var så mycket bättre när man höll på att beta av den än när den är avbockad. Den verklighet man dras tillbaka till suger. Men vem har sagt att jag måste tillbaka till verkligheten? Ingen! Varför kom jag hem för?! Cursing missed opportunities. Vart tog mina ambitioner vägen? Oambitiös är ändå det sista jag varit. Jag har vetat vad jag ska göra av mitt liv. Ja jag hade det planerat. Hit. Men någonstanns på vägen glömde jag att jag måste göra upp fler planer än till 21 års ålder. Nu känner jag mig riktigt låg. Det känns som om jag kastar bort mitt liv på ingenting. Jag känner mig stressad och rastlös. Jag vill göra saker. Något måste hända i mitt liv, något som tar mig ur denna händelselösa gråzon, något som kan få mig att säga "ja det är väl inte helt hemskt att vara hemma igen", för nu är det hemskt. Jag som förut gillat att få vara ensam då och då klarar inte end dag utan mänskligt sällskap nu. Jag måste antingen umgås med människor eller prata i telefon med någon varje dag. När blev jag en sån mes? Jag måste sätta upp nya mål. Men vad vill jag? Vad gör man när man inte vet, och när man inte heller orkar engagera sig. Jag vet inte hur jag kan vara så trött som jag är, det måste vara psykiskt, jag måste vara psykiskt utmattad. Jag funderar på att göra något drastiskt. Typ acceptera mammas och pappas erbjudande om en Australienbiljett. Men jag vet inget. Det enda jag vet är att jag inte kan ligga i sängen och tänka mer, för nu är det för många tankar som härjar, och jag kan inte sortera dem i ordning längre, de är bortom min kontroll. Att lyssna på Coldplay var nog ingen bra idé.


Are you missing something? Looking for something?
Tired of everything, Searching and struggling
Are you worried about it? Do you wanna talk about it?
Oh You're gonna get it right some time

Theres so much to be scared of , and not much to make sense of
Are you running in a circle
? You can't be too careful
And you can't relate it , 'cos it's complicated
Oh You're gonna get it right some time
You're gonna get it right some time

It's how you see the world, How many times can you see?
You can't believe what you learn
It's how you see the world, don't you worry yourself
Your not gonna get hurt

Is there something missing? There's nobody listening
Are you scared of what you don't know?
Dont wanna end up on your own?
You need conversation, and information

Gonna get it right sometimes
You just wanna get it right sometimes

It's how you see the world, how many times have you heard?
You can't believe a word
It's how you see the world, don't you worry yourself
'Cos nobody can learn

That's how you see the world
That's how you see the world

-Coldplay- How you see the world-

This is me walking, that's you waving, this might get away, my taste of freedom

I've been through it all hit about a million walls
Tangled in a web, with a pain hard to forget
That was a time that I've now put to rest
Oh, the pages I've turned are the lessons I've learned


Jag lyssnar på Anastacias alla fantastiska låtar på youtube för jag har inget nedladdningsprogram. Och läser texterna. Jag har ju hört och gillat de flesta från första början men nu blev jag helt rörd. Jag vet inte vilken jag sa lägga upp här. Det stod mellan Goodbye overdue och Sick and tired, det blev den senare för den har en video.



My love is on the line
A little late for all the things you didn't say
I'm not sad for you
But I'm sad for all the time I had to waste
'Cause I learned the truth
Your heart is in a place I no longer wanna be
I knew there'd come a day, I'd set you free
'Cause I'm sick and tired, of always being sick and tired

Your love isn't fair
You live in a world where you didn't listen
And you didn't care, so I'm floating, floating on air

No warning of such a sad song of broken hearts
My dreams of fairy tales and fantasy, oh
Were torn apart
I lost my peace of mind somewhere along the way
I knew there's come a time you'd hear me say
I'm sick and tired of always being sick and tired



Anastacia- One day in your life
Anastacia- Cowboys and kisses
Anastacia & Ben Moody- Everything burns
Anastacia- Overdue goodbye
Anastacia- Welcome to my truth
Anastacia- Who's gonna stop the rain
Anastacia- Where do I belong

Tråkig torsdag

Jag fick ett mejl av min pappa: "Hej vi har försöktt att ringa dig men det tutar upptaget,"
Jag svarade: "Kanske för att jag pratar i telefon."

Sen ringde dem när jag lagt på och då säger mamma att hon inte förstod hur jag kan prata så länge för jag har kontantkort. Eh...ja andra kan ringa mig....och så finns det folk man ringer gratis till också. När det gäller teknik är min mamma helt lost.

Jag är fortfarande lite skakad av det som hände innan.

Jag har tråkigt.

Traumatorsdag 2!!!!!

För min helvetesmorgon räckte inte.

Bakgrund till Traumatorsdag 1: Traumatorsdag 1 var i London. Jag, Åsa och Matte tittade på Lock Stock när jag får ett sms av Matt: "I wish you were her naked". Jag blev jätteäcklad!! Han är snygg och trevlig så det är inte det, men sånt där kan man inte skriva hur som helst. För sånt där måste jag ha dejtat killet ett bra tag innan jag kan undvika att äcklas av sånt. Den Traumatorsdagen var inte över. På kvällen tittade jag och Åsa på skräckfilm och Johan sov i hörnet  av vardagsrummet och plötsligt hör vi hur ytterdörren öppnas- precis efter att vi konstaterat att den inte är låst. Vi blir jätterädda och vill tända lampan. "Det gör inget om du tänder Johan sover ändå med öronproppar". Men vi kom fram till att vi varken hinner tända lampan eller rädda Johan (undrar om det är därför Johan inte skulle rädda oss på en öde landsväg), så vi störtar mot vår balkongdörr på åttonde våningen med avsikt att klättra över till grannen. Vi hör vardagsrumsdörren öppnas, vi konstaterar att de borde ta Johan först, han är ett lätt offer- det vill säga om de inte missar honom eftersom det är mörkt och han ligger i hörnet. VI står praktiskt taget med ena foten över balkongen när balkongdörren öppnas. Vi skriker och undrar fort vad vi ska göra medan vårt liv passerar i revy. Men det visade sig bara vara Emilie. Det tog några dagar för våra hjärtan att sakta ner efter den upplevelsen. Vi tror inte Johan är medveten om hur nära döden han var och vad som pågick när han sov.

Traumatorsdag 2- idag: Jag pratar i telefon med Åsa. Plötsligt ringer det på dörren. Vi blir rädda. Vem ringer på hos mig? Jag har bett TC använda sin signaturrigning så jag vet när det är han och han kommer oftast sent på kvällen. Sedan finns det ingen som skulle komma oannonserat. Jag stängde av TV-n och viskade till Åsa. Personen ringde på igen, denna gång en längre ringning. Hjälp! Vad vill han mig?! Jag öppnade inte. Jag kröp ner i sängen och kikade ut bakom gardinen, när jag hörde porten öppnas såg jag en kille/man i skinnjacka, portfölj och hörlurar på sig. Jag berättade för Åsa. Sedan tittade han upp och såg mig. Jag fick panik och hann tänka massor med tankar. Min huvudtanke var: "Vad ska jag göra nu?!" Så jag duckade. Var det en pejlare? Och kommer han att återvänta?

I try to go four times a week- but I've missed the last twelve hundred times.

Jag fryser. Jag är trött. Jag vill inte sova för jag gillar inte att sova mitt på dagen, för då blir man så trött när man vaknar på kvällen och efter ett tag blir man aspigg och sitter uppe hela natten och är inne i samma mönster. Jag måste plugga men det kan jag inte när jag är så trött som jag är. Jag är hungrig också men orkar inte laga mat. Min räksallad börjar ta slut och då har jag bara ost kvar till mackorna. Jag blir nog så illa tvungen att laga mat idag. Kräftpasta med ostsås får det bli- enkelt och gott. Men först ska jag dricka MME kaffe och krypa ner i min jättesköna säng och titta på vänner och One Tree Hill.
Jag vill ha ett badkar. Jag vill ta ett långt, varmt skumbad.

Saker som irriterar mig idag och allmänt:

- Min dator och windows vista och att datorn stängs av efter typ en kvart om jag inte använder den. HATA!
- Alla bibliotek i hela världen förutom det på University of Newcastle i Australien
- Att min normala mobil är fuktskadad
- Att jag inte har någon gräns när det kommer till alkohol eller något annat.
- Jag är trött
- Att biljetterna till Juldagen i min hemstad kostar 200 riksdaler och att jag inte känner för att gå för jag orkar inte träffa folk och jag kommer ändå vara där typ en timme för att sedan gå hem med någon 20-åring jag inte borde gå hem med. Old habits die hard säger man väl?
- Jag hittar inte mitt nedladdningsprogram
- En tjej i aaaasful vit jacka med typ pälsfjädrar som nästan krockade med mig runt ett hörn i skolan.
- Folk som ringer en signal, och folk som inte svarar på sms (som tur är har jag blivit besparad från detta idag)
- Äckliga människor i min korridor.
- Mitt stökiga rum
- När man slår sig på typ en möbel eller något.
- Windows vista igen
- Katie Perry  och Duffy eller vad fan dem heter


Saker som inte irriterar mig, utan gör att jag faktiskt inte bryter ihop helt:
- Green day vs U2 på MTV och speciellt Green days- working class hero.
- Coldplay och Chris Martins curly fuck hair.
- Kid Rock's "All summer long"
- PINK!
- The Hills
- TC
- Tanken på snéfylla imorgon
- Tanken på snéfylla imorgon
- Att jag ska åka till Irland jättesnart
- Tanken på snéfylla imorgon
- Att Britney Spears verkar normal igen

Get me out of my mind

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
1. Jag HATAR HATAR HATAR min dator och windows vista. Hur svårt ska det vara att skriva ut??????????? Varför har jag en skrivare om jag ändå inte kan anvämda den. Psykbryt.
2. Jag HATAR HATAR HATAR biblioteket??????????????? Hur svårt ska det vara att skriva ut???????????
Jättekul, nu fick jag inte ut allt och kommer därmed att bli råsågad på seminariet. Fantastiskt.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Idag är jag förbannad. Och nej Partysnöret dina små störiga uppenbara kommentarer du lämnar för att irritera mig kommer idag INTE att uppskattas.
Jag kan säga att Fall out boy- och Panic! at the disco-skivan åker fram nu på en gång och kommer att gå varm idag.
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Dagens låt

Jag har revolterat förvånansvärt lite genom låttexter och låtar, vilket man skulle kunnat tro att jag skulle göra efter de tumultartade månaderna. Kanske dags nu. TC var precis här, vi analyserade Australien och konstaterade att jag var väldigt omtyckt och att det var jättesvårt för D att jag åkte. Då blev jag gladare och sa tack det behövde jag höra och nu räcker det med deppningen. Igår bestämde jag mig för att ändra på mig och mitt synsätt på saker. I helgen. I helgen. I helgen är det dags att applicera min nya livfilosofi, en livsfilosofi mer lik mina kompisars. Tobbe 1 tycker att det är en dålig idé. Och jag är faktiskt lite kluven, eftersom jag inte är slampig, och det kan vara svårt att vara slampig om man inte är det.

It's ridiculous, it's been months
And for some reason I just, can't get over us
And I'm stronger then this, enough is enough
No more walkin round, with my head down
I'm so over being blue, cryin over you

And I'm so sick of love songs, so tired of tears
So done with wishing you were still here
Said I'm so sick of love songs so sad and slow
So why can't I turn off the radio?

I'm so fed up with my thoughts of you and your memory
And how every song reminds me of what used to be

Leave me alone, leave me alone
Stupid love songs, don't make me think about his smile
Or having my first child, let it go,
turning off the radio

-NeYo- So sick-

We used to have this figured out, we used to breathe without a doubt.

Dagens underhållning står Tobbe 2 för, han skulle passat in i min och Bernans engelskaklass förra året:
"I hope he don't changes his mind".

Nu efter nästan en hel dag av återhämtning (hur bra det gått kan ju diskuteras), ska jag försöka få ur mig något. Gårdagen var tydligen "all in" för mig. Jag och T2 började hos T1=Partysnöret, och det känndes helt naturligt att sitta hemma hos någon som inte var hemma. Vi laddade verkligen med bästa förfestupphöjare: "Vem vet mest" på SVT, för att senare slå över när fotbollen började och då hälsade vi även Micke- "mig stallde"-Andersson välkommen. Jag kan säga at jag tappade minnet efter två vinare, men det stoppade inte mig, det blev även en Jägershot och två cider. Mitt uppe i mitt massiva alkoholintag missade jag när Partysnöret showade i min "leopardjacka" och lekte tiger. Damn!

Vi gick till Satin och vad som hände där är ganska suddigt. Jag, Snöret och Kylie lämnade stället runt klockan ingen aning och de stackars pojkarna lyssnade så gott de kunde på mina problem och mitt psykbrott. Jag tänkte på det idag, jag har faktiskt inte fått ett enda allvarligt sammanbrott sedan jag kom hem och jag tror att det är nödvändigt med ett allvarligt psykbrott för att kunna gå vidare. Förhoppningsvis var det det. Och nu välkomnas inga fler. Jag skulle sova hos Snöret och ville ha hans tältsäng, så jag tyckte att ringa Johan klockan mitt i natten var en aldeles utomordentlig idé. Jag har fått berättat för mig att jag ville att Johan skulle lämna tillbaka tältsängen. Trodde jag att jag skulle få honom att göra det? Johan skulle inte ens rädda mig och Åsa om vi hamnade i knipa på en mörk landsväg och vi ringde honom efter hjälp, ännu mindre komma med en tältsäng mitt i natten. Under samtalet ramlade jag också. Jag gick upp och spydde två gånger, en gång på natten och en gång på morgonen, det var skönt. Jag vaknade ur min medvetslöshet runt 12 och låg och kved och var nära att trilla av pinnen, men sedan kom T2 över och de köpte mat till mig. De kommande tio timmarna med dem var fyllda med äckliga skämt, besök hos Kylie, youtubeklipp, kinamat, och Step brothers för andra gången på två dagar.

"When I was a kid, when I was a little boy, I always wanted to be a dinosaur, I wanted to be a Tyrannosaurus Rex more than anything in the world, I made my arms short and I roamed the back yard, I chased the neighborhood cats, I growled and I roared, everybody knew me and was afraid of me, and one day my dad said "Bobby you are 17, it's time to throw childish things aside" and I said "OK Pop", but he didn't really say that he said that "Stop being a fucking dinosaur and get a job".

Här bjuds det inte på extra.

Jag kommer att dö. Jag är helt säker. Inatt fontänspydde jag två gånger tills jag spytt ut allt jag druckit och de tre mackorna som var mitt födointag under dagen. Jag vaknade upp typ nyss i exakt samma position jag somnade i. Jag måste ha varit helt medvetslös. Nu väntar jag på att Partysnöret ska köpa McDonalds till mig, jag kan inte göra det själv för jag kan inte röra på mig. Detta är allt ni får denna vackra eftermiddag, har ni tur, och om jag fortfarande lever, kanske ni får lite extra ikväll.

Dagens låt

Han hatar Nickleback. Jag tycker deras lyrics är awesome. We so weren't meant to be.



How the hell did we wind up like this
Why weren't we able to see the signs that we missed
And try to turn the tables
Now the story's played out like this
Just like a paperback novel
Lets rewrite an ending that fits  instead of a hollywood horror

Nothin's wrong just as long as
you know that someday I will
Someday, somehow
gonna make it allright but not right now
I know you're wondering when

Naaargh, you've got special needs.

Grabbarna har mycket dåligt inflytande på mig. Min redan innan smutsigt låga och dåliga humor har sjunkit ytterligare. Jag trodde inte ens det var möjligt.
Hon på Ellen är jättennnnnnnervös.

I'm so not a rapist!

Melinda: Näääh, jag har lagt ner gänghorandet verkar det som nu.
Tobbe: Aaa jag med.
Melinda: Men det är ju bara för att du redan varit med alla haha
Tobbe: Aaa haha.

Fan så jag har sprungit idag. Till bilen klockan 08 för att parkera om den, sova lite till, och sedan till handledarmöte klockan 10.30. Sedan forskade jag även lite hos studievägledaren om att åka på utbyte igen. Nu är jag precis hemkommen och dricker kaffe och laddar upp med kortvarig energi för här ska det skrivas PM innan jag hedrar glasbanken med ett celebert besök för att plundra den på billigt vin. Min alco-lei är fortfarande mystiskt försvunnen i Partysnörets lägenhet, men jag tänkte även konsumera några flaskor Jäger. Jag läste tidningen lite idag, tänkte sätta mig in i det amerikanske presidentvalet- så här lagom till slutet. Obama skrämmer mig. Han är så hetsig, det har jag tyckt från början. Nu väntar jag på kommentaren från Partysnöret "Det tycker du för att han är svart". Idag och för all framtid dumförklarar vi Micke:

Micke: Jag stallde den visst på andra sidan.
Tobbe: Hörde du nu?! Hörde du vad han sa!
Micke: Vad? Stallde?
Melinda och Tobbe: Det heter inte stallde, det är grammatiskt fel.
Micke: Vadå, vad heter det? Mig stallde?

Hacka på tjejen, gör det.

Härmed slutar jag att spela TV-spel med 24-åriga fuskare. Jävla fuskare.

Dagens visdomsord

How can I put it? You put me on
I even fell for that stupid love song
Yeah yeah, but since you've been gone...
-Kelly Clarkson-

Hon är helt fantastisk.

MME skit.

Jag är besviken. Jag var helt hypad inför Australian party imorgon- tills jag insåg att det är nästa vecka. Fan! Jag hade behövd en rejäl dos alkohol. Fan fan dubbelfan. Folk över 50 år borde behöva köra upp igen. Mina mjukisbyxor är fan magiska. När de är nytvättade krymper de till typ stl 34 och sitter nästan tight, och när de används igen expanderar de till den gräns då jag tappar dem och måste knyta dem ashårt i midjan. Idag flashade jag mina trosor när jag gick uppför trappan. När jag körde tillbaks till Örebro lyssnade jag på First Cut för första gången sedan jag satt i Deans bil och vi skulle åka upp till hans stuga vid havet. Jag klarade mig igenom hela låten utan större skador. Stora framsteg. Stora elefantkliv. I still want you by my side, just to help me dry the tears that I've cried. Idag kanske jag får äran att träffa Snöret igen. Han hade ju som bekant trillat av kartan där ett tag. I alla fall min karta. Och om Kylie jobbar, och har riktigt mycket tur, kanske han får en lite påhälsning. Det var ju ett tag sedan jag fingrade på den där skylten vid returhålet. Jag har fan inget vettigt att säga här nuförtiden. Inatt drömde jag om zombies och att jag sedan fick skjuts därifrån av en snygg kille i en skitsnygg färgglad hoodie. Undrar hur det gick för oss sen. Inatt somnade jag klockan 7. På morgonen. Att dricka Cola klockan 23 är alltid en lika genomtänkt idé. Jag föraktar fortfarande min nya dator. Kan någon lära mig hur den fungerar?! Belöning utlovas.

.

Jaha där kom det där nervösa sammanbrottet jag efterlyste förut. JAG HATAR WINDOWS VISTA!!!!!!!!!! Och det är inte normalt HAT, det är DÖDSHAT. Förakt!!!!!!!!!!! Poff så försvann ALLA filmer jag hade på datorn, det är liksom miljoner dubletter av alla mina filer men tar man bort en försvinner tydligen alla miljoner. HATAR HATAR HATAR HATAR HATAR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!. Jag vill ha tillbaka min gamla dator. Jag hatar den här jävla cp-datorn, jag känner mig så otacksam men jag kan inte rå för att den här dator redan gått mig på nerverna fast jag bara använt den i typ en halvtimme. Jag är ledsen. Jag kommer att sitta och tjura av frustration hela natten. Jag hatar att känna mig hjälplös men just nu 'är jag det, jag bara sitter och stirrar på djävulskapet och är hjälplös som en nyfödd.


"Jag är en långsam läsare"

Idag blir det kort och konsivt. Imorgon åker jag tillbaka till Örebro, i en bil med vinterdäck. Nu kan jag race-a omkring vårdslöst igen. Idag luktar jag herre. Jag orkade inte gå upp på övervåningen för att duscha så då fick man ta vad som erbjöds i duschen på nedervåningen. Jag kände att det var nödvändigt att informera er om detta. Nu ska vi kolla på The Hills Have Eyes- jag är mycket skeptisk mot denna film. Mutanter liksom? Men på något sätt gick jag med på filmvalet utan protester. Idag blev det Tortilladipp, som vi äter med sked. Jag förstår inte hur jag klarat mig utan plattång under hela tiden jag varit hemma. Det ska bli skönt att vara snygg igen, att vara ful är liksom inte riktigt min grej. Jag insåg idag att jag har en hel vecka kvar innan min litteratursammanfattning på 20 sidor ska vara inne. Det är ju helt fantastiskt! Vi vet vad detta innebär: All in på onsdag. Med ett samvete vitt som snö!


Jag gick på skattjakt och vann.

I pausen av United-Hull kom jag på att jag så länge suktat efter PC-spelet Backpacker, årsmodell 1995. Så jag började rota omkring i pappas välsorterade skivsamling. Och där på kanten fann jag det! Jag fann även Hugo, årgång så gammal att det inte ens står på spelet. Jag är lycklig ända in i själen. (Grafiken måste vara helt fantastisk!) Jag minns nostalgiskt hur jag älskade att titta på morgonprogramen när barn ringde in och fick spela Hugo och hur jag önskade av hela mitt lilla, då hela hjärta, att jag var en av dem lyckliga. När spelet sedan kom ut i handeln köpte jag det på en gång och jag fick känna mig som en stjärna varje dag. Åter till barndomen! Har säkert inte spelat dessa spel på typ 12 år! Här kommer jag sitta fast ett tag, mycket intressantare än att titta på smygbögen (Ronaldo) måla för United. Jag var nog lite dum mot min lillebror och sa åt honom att take a hike, det är jag som ska spela. Nu har jag lite dåligt samvete- men inget Backpacker och Djungeldjuret Hugo inte kan bota.

Det svänger ännu mer!

Pappa: När åker du tillbaka då?
Melinda. Så jävla fort som möjligt.
Han garvade, han tycker också mamma är konstig.

Den mamma som förövrigt tilltalade mig häromtimmen. Det är svårt att vara arg på henne när hon meddelar att jag ska få en dubbelsäng om jag får lägenheten jag sökt. Fan va skönt, då behöver jag inte ligga och trängas när jag har sovsällskap utan kan då i lugn och ro rulla en halv kilometer bort efter att somnat in och vill ha plats. Min mor har även bett mig skriva en inköpslista så hon kan inhandla de livsmedel jag behöver för ett fungerande liv när jag lämnar hemmets trygga vrå. Och den tredje anledningen till att tycka att hon är okej är att hon meddelade att jag kunde ta hennes Gantkofta (den kofta jag tog på mig imorse utan att fråga och som jag planerade att sno smidigare än jag planerade att sno Deans University of Newcastle-hoodie). Yeah! Fan jag borde inte ha bytt bildäck i den, för det som innan "inte var mitt problem om den blev smutsig" förvandlades helt plötsligt till just "mitt problem". Oh life's sweet irony.

(Mamma) "Men ta hela halvan av fisken nu, dela den inte igen!"
Jag delade den.

Nu ringde Åsa och föreslog att vi ska åka till Örebro och gå ut. Svårövertalad är inte ett ord man förknippar med mig så man vet aldrig. Stay tuned.

Jag förkunnade idag för min bror att han är en sakletare. Han svarade panikartat "Neeeeeeej!". Jag sa "Du vet inte ens vad det är" och garvade rått.

Det svänger fram och tillbaks

Jag funderar på att bli kompis med min mamma. Jag funderar på att lägga ner mina attempt till studerande och om jag ska gå ut behöver jag alkohol och det är mor som äger Tequilan och vinaren i skåpet. Och så kommer jag att behöva skjuts av min far. För i denna stad kan man inte sätta foten utanför dörren efter mörkrets inbrott utan att bli nerslagen. Fast jag skulle vara nykter i helgen. Och går jag inte ut behöver jag inte interagera med mina föräldrar, vilket är en bonus. Så det tål att tänkas på.

Ni kan få lite extra också. En dum fråga. Såna gillar vi.

Tobbe 2: Väntar på att The Fog ska börja...?
Melinda: Ja...
Tobbe 2: Men vaddå väntar på att the Fog ska börja? Vadå väntar? Varför väntar ni?
Melinda: För om en film börjar klockan 21 så måste man vänta till klockan 21 för att den ska börja fattar du väl.
Tobbe 2: Ahaaaa

Nu började mina idiotföräldrar dammsuga igen. Jag är helt övertygad om att de gör det med flit. Man dammsuger inte i en timme. Inte ens vårt enorma hus kräver så mycket dammsug. Nej jag har precis bestämt mig, jag tänker inte under några omständigheter bli kompis med dem. Nu blev jag irriterad igen.

Tålamod noll.

Jag gick upp klockan 9.30 för att skriva men har inte lyckats sätta mig här föränn nu. Och nu tänkte jag börja läsa och skriva, men nej då ska någon på övervåningen hålla på och dammsuga!!! Och det låter extra mycket här nere och sen är jag så irriterad på min mamma också!!! Nu minns jag varför jag flyttade hemifrån. Jag är förvånad att vi klarade oss i hela fyra dagar innan vi rök ihop. Hon är så jävla oteknisk och blir irriterad för att jag säger åt henne att gå in på internet. "Neeej man måste vänta tills det slutar blinka!" "MEN NEJ DET MÅSTE DU INTE DET ÄR GRÖNT SER DU VÄL!!!!!!" Och sen när jag klickar på den och hon ser att jag har rätt så blir HON sur. Jag hatar folk som ska ha rätt hela tiden och inte fattar att det är JAG som har rätt. Och hallå hur länge kan man dammsuga egentligen. Jag lovar att de gör det bara för att irritera skiten ur mig. OCH DE LYCKAS!!!!!!! Jag måste illbaka till Örebro snarast! Jag skulle åka idag om jag kunde.

Veckans dummaste frågor

Först vill jag säga att, The Fog...var skräckinjagande dålig. Att jag ens trodde att en skräckfilm skulle vara bra.
Så till den dumma frågan.

Jag tittar på bilder på Facebook:
Sarah: Brukar du vara nåt med henne?
Melinda: Vem?
Sarah: Men med hon på bilden?
Melinda: Eh...aa ganska mycket...med tanke på att det är jag...

RSS 2.0