whatislifewithoutadreamtohold

Haha roligaste händelsen i måndags/tisdags, förutom att jag sprang på Idol-Erik och Idol-Mathias IGEN (mer om det sen) var mitt samtal till Anders, Storfot.
Jag vaknar upp klockan 07.20, jag och Anders min kollega har kommit överens om att jag ska åka med honom när han ska köra tillbaka på morgonen från Playa del Ingles. Han sov på huvudkontoret och jag sov någon annastanns.
Jag ringer honom typ tre gånger, det går många signaler och han svarar inte. Jag blev riktigt lack för jag trodde han lämnat mig. Till slut svarar Anders.

Melinda: Andeeers Anders Anders Anders har du åkt hem?
Anders: Eh ja? 
Melinda: (...) vafaaan shit jag måste ringa Max.
Anders: Ja gör det, ring Max

Konversationen var i verkligheten lite längre men jag minns den inte.

Och då går det upp ett ljus för mig: jag har ringt Storfot i Sverige. Detta insåg jag eftersom jag förstod vad han sa. Min kollega Anders, som förövrigt heter Danneman i min telefon och inte Anders, är dansk och jag begriper ingenting av vad han säger. Det roligaste är att Storfot nog tänkte på att jag skulle ringa Max, Skaninen.

Historien slutade i alla fall lyckligt, jag fick tag på Danneman och jag sprang till bilen och låg med huvudet på rutan och garvade hela vägen hem åt att jag ringde till Storfot och åt att jag och Kenneth ramlade av en stol vid femsnåret. Jag kom hem, åt en rå korv, satte på mig min uniform och åkte till jobbet och mådde prima.

Jag bredde smör på min macka på eget initiativ för första gången sedan typ 90-talet! Detta mina vänner är sensation. Jag håller bakfyllan ansvarig.

Jag är hemma och har hittat MME bilder på pappas dator från när de hälsade på mig i Australien. Jag hittade bilden på brorsan som jag publicerar nedan. Jag skrattar så jag inte vat vart jag ska ta vägen. Kolla ansiktsuttrycket!

Imorse kom jag undan med blotta förskräckelsen! Under helger parkerar jag min älskade lilla car på den "fina" parkeringen (där alla som har råd att betala biljett står)- eftersom det på helger är gratis. Men efter min löparrunda igår glömde jag i min iver och entusiasm över hur duktig jag varit, helt bort att helger oftast brukar ta slut efter söndagen. Så imorse satte jag mig spikrak upp i sängen och utropade sådär classy som bara jag kan "Fitta min bil!" Dock hade jag inte bråttom utan duschade och åt frukost i lugn och ro samtidigt som jag hoppades att livet väljer att förbarma sig över mig efter allt trauma jag gått igenom dessa hemska veckor tillbaka i Sverige. Så samåning om lunkade jag till parkeringen och såg till min förkräckelse en uniformman med en vit lapp i handen gå över parkeringen. Jag frös till is och mitt vanligtivs collugna jag började panikera inombords. Jag satte mig i bilen, låste dörren- ifall han skule få för sig att ge sig på mig och tvinga på mig en bot (förföljelsemani? Jag?), startade kära tjugan och drog fortare en än kille som får ligga för första gången kommer. Jag parkerade min skatt på grusparkeringen, eller budgetparkeringen om man så vill, och gick till skolan. När jag gick över parkeringen såg jag några olyckliga bilar med böter. Jag tänkte, wow Contan, där hade du flyt. Timing is everything! Dock hade Car Park fatt sig ett tji, eftersom jag med mina 15 kronor knappt hade kunnat betala en bot på 250 kronor. Vi alla var nog vinnare idag.



PS: Idag var jag ute och sprang igen. Jag håller på att förvandlas till en lite väl entusiasisk löpare. När jag var vid Coop tänkte jag att Partysnöret inte bor så långt bort och att jag kanske ska våldsgästa hans TV-spelsorgie, fast sedan blev jag rädd för att jag inte skulle orka springa hem igen. Man surfar liksom inte på North shore mitt i vintern som nybörjare utan börjar smått på Waikiki Beach på sommaren, om ni föstår vad jag menar. Vilken underbar metafor jag fick till där.

Senaste nytt: Jag spillde precis ketchup på min laptop. Jag slickade upp det. I så fin form är jag. Helgen har tärt på krafterna, klartänkandet, logiken, uppförandet och värdigheten. Men det gör inget för det var kul och totalt värt det.

I fredags var det en stor förfest med massor med extra internationalisar i Contans korridor, Jägerbombs och en monsterlång kårenkö som vi sedan övergav. Yvvan skrek till Kellie att hon älskar henne sedan klängdes det hejvilt inne hos TC innan jag tog det mogna beslutet att bädda ner en kanonOnykter Yvvan på mitt golv. Jag ställde för säkerhets skull en liten liten blå plastskål bredvid ifall hon skulle spy.

Om Yvvan spårade i fredags var det definitivt Contans tur igår. Och som hon gjorde det! Förfest hos Partysnöret där vi spelade ring of fire med regler som att Contan inte får hålla för näsan och Partysnöret inte får le. Makes sense. Sedan blev det lite av varje. Lite kringirrande på stan på vår väg till Klaras, ett samtal till Bernan med högtalaren på "Hur gammal är han? 15? Nio? Nej, han kanske är NITTIOnio!" Sen blev Bernan sur och la på och lämnade oss åt vårt öde. Vi gick tillbaka till Partysnöret och la oss i hans mjuka blomma utanför dörren med alla killarna ståendes inomhus förvånat tittandes på vad som försigår. Partytsnöret öppnade dörren i uppknäppta byxor. Save something for later hey. På vägen hem missade vi precis bussen så vi skulle åka taxi. Jag förbannade Sverige och att man inte kan vinka in en taxibil bara sådär "som man kan överallt i hela värden" (läs Australien och USA). "Svarttaxi svarttaxi" var är Åsa när man behöver henne. Yvvan fick ta över Åsas roll. Eftersom jag ramlat sisådär 90 gånger satte jag mig ner (it was like watching Bambi) och Yvvan ställde sig vid vägkanten med tummen i vädret för att vinka in en bil. Så småning om stannade någon och vi hoppade in på Yvvans initiativ. Jag höll krampaktigt i låset så att det inte skulle låsas och efter några sekunder insåg jag hur mycket vi lever on the edge och började frukta för mitt liv och bad om att bli utsläppt vid Sibylla för att jag "ville äta" (ett Sibylla som förövrigt tydligt var stängt). Yvvan ringde taxi, ännu en gång, och berättade att vi förflyttat oss lite och var vid Hemköp nu. Vi ringde Partysnöret och lite annat löst folk men ingen ville svara. Sedan har jag ett svagt minne av att jag lämnat ett meddelande på min grannes mobilsvar. Jag har egentligen inget minne av VAD jag sa eller vad vi ville honom egentligen but the mind works in mysterious ways while intoxicated. Men ska jag gissa så kan det ha låtit såhär: "Jag och Yvvan har blivit utsatta för tre mordförsök, liftat med en utlänning och jag har ramlat och skrapat upp benet". Detta måste jag undersöka nogrannare. Sista biten tog vi en taxi och Yvvan ringde upp ett missat nummer som visade sig vara en annan taxi. Hemma hetsåt jag räkor och somnade sedan med två tröjor och två par byxor på mig. Imorse hade jag tung ångest men som vi tidigare konstaterade (vid årsskiftet), 2008 är ett ångestfritt år, så it's all good.

Contan kan numera kalla sig surfare. Damn va kul det var! Inte som skräckupplevelsen i Australien inte!

Haromdagen flyttade jag in i Julias gamla rum. Igar skulle jag och Dean ses men han behagade inte att svara pa mitt sms, jag borjade tanka massor med extra paranoida tankar och eftersom jag ar sa stord som jag ar tanker jag varre tankar en genomsnittsmanniskan. Liz gjorde mat och bade hon och Edwina tog ett glas rott, jag avstod. Till en borjan i alla fall. Men ju langre tid det gick utan att ord fran Dean och ju mer vi garvade at "So you think we can dance" blev jag sugen. Edwina och Liz forsokte fortfarande bestamma om de skulle ga ut. Jag som egentligen inte tankte ga ut alls borjade fundera och bestamde at dem. De ska ut och jag ska med. Edwinas diplomatiska svar blev: "Well sure, we're already drinking, we might as well continue, there's nothing to do anyway".

Fram akte roseflaskan och goonet och sedan aven vagen till helvetet: The drinking-Jenga. Vi hallde i oss glas efter glas och delade ut klunkar till hoger och vanster. Nar jag drog klossen "finish your drink" smog jag ivag lite subtilt och spydde. Maste fa plats. Sedan atervande jag och finishade min drink. Regler ar till for att foljas. I alla fall i detta spel. Hoppsansa sedan drog Edwina fram Tequilan och eftersom de inte har nagra shotglas hallde hon pa mafa i tre vanliga glas. Det var minst tre shots i varje. Edwina tog det hardcore utan problem, jag holl for nasan och drog den. Liz stallde ner glaset efter att ha halsat det och sprang sedan in pa toa, lamnade dorren oppen och spydde. Fy fan sa kul! Sedan ringde vi taxi och nar den stod utanfor halsade vi allt ur vara glas och gav oss av till Customs och Great Northern. Fraga mig inte vad som hande dar for det vet jag inte. Jag vet att jag fick for mig att jag tappat min kamera och gick runt och letade efter den (i sjalva verket lag den kvar pa koksbordet dar jag lamnat den, vilket jag sog imorse). Imorse nar jag gar ut ur mitt rum klockan 13 hor jag Edwina ligga och spy inne pa toa. Smashing! Alla lyckades vomera, i alkoholistkretsar (som mina och Bernans) ar det ar ett bevis pa att kvallen var lyckad. Jag ska nog alltid forlagga mitt uppkastande till forfesten, det ar mycket battre att spy da och fortsatta an att spy pa morgonen, det ar rena helvetet.

Dock ar jag sa bakis idag att det inte kan beskrivas i ord. Nar vi imorse skulle prata om gardagen och vad vi gjorde och vad som hande hade vi inte mycket att komma med. Ingen visste. Det var riktigt MAD igar. Fucking awesome.

Jag anser att folk som sarskriver ar obildade. Och det ar oftast tjejer som sarskriver. I det engelska spraket sarskriver man ofta. Men inte i svenskan. Jag kan lata vissa ord som t e x "straff knulla" glida forbi mig utan att jag blir for upprord (for att det ar varldens roligaste ord) men nar det kommer till stora errors mar jag fysiskt illa. Hursomhaver ska jag redogora for vad jag sag nyss: "lika dana". Jesus i himmelen jag vill grata. Nu further comments.

Man skulle ju tro att jag efter forra veckans fylleforestallning i Brisbane skulle halla mig borta fran alkohol och skandaler. Men skam den som ger sig. Vem stod dar i Theresias kok exakt en vecka efter incidenten i Brisbane med tva shots, reda att svalja? Gissa! Ja det var Contan.

Igar var det namligen Anzac day, man hyllar Australiensiska och Nya zeelandska krigshjaltar genom att borja supa pa morgonen och inte ge sig forann man ar draggfull. Fortfarande med lite arr fran forra veckan kande jag inte riktigt att jag ville borja sa tidigt. Klockan 16 kandes dock som en rimlig tid och jag och Theresia drog sju shots pa 30 minuter innan vi gav oss av for att mota upp Paul pa The Brewery. Pa vagen dit skulle vi ta en taxi nar en galen kille vill aka med och erbjuder att betala for den. Visst. Vi visste dock inte att han skulle hanga efter oss nar vi val gjorde entre pa klubben. Han kopte oss drinkar i alla fall och stotte pa Theresia. En vag av lycka skoljde over mig nar jag hittade Paul och bad honom radda oss.

Snart var det dags att dra vidare och vi gick till CBD, dar jag till min lycka traffade pa Pete, vi hade en mycket trivsam konversation om jag har ingen aning om vad. Bernan blev dock informerad genom sms att klockan var 18 och jag var "aaaaspackad" och att jag pratar med Pete och att vi ska spela (and I quote) "teniqdq". Men eftersom Bernan ar en smart flicka sa forstar hon nog vad for budskap jag forsokte fa fram. Jag och Theresia informerade aven Luke om att han paminner om en Wombat. va liksom?! Jag skams som en ko idag.

Paul drog oss vidare till Finnegans (the old crime scene for massor med saker), Finnegans tycks fa mig att stalla till med bade den ena och den andra skandalen. Lat oss inte ta en trip down memory lane. Jag traffade Nick och Finn som bor med var tyske van Peter och fragade var Peter var. Peter hade blivit sa full att han gatt hem och dackat klockan 17. Vi hangde lite med dem och blev introducerade for Finns brittiske van. Senare traffade jag pa Hot rugby dude och pratade och dansade med honom. Gosh han ar sa snygg att jag inte kan uttrycka mig i ord!

Klockan var inte mer an nio nar bade jag och Trace borjade ge upp. Hon akte taxi hem och jag foljde med Finn pa efterfest i deras giant villa (efterfest klockan 21 liksom, en forfest har knappt hunnit borja den tiden en normal dag), jag halsade pa en full Peter som satt och tittade pa X-men pa dubbad tyska. Jag hangde runt lite och somnade klockan 22, tyvarr inte i min egen sang. Under tiden jag sov ringde tydligen Nick for jag hade tva missade samtal fran honom, dock behagade han inte svara nar jag ringde upp klockan 04 fran rummet bredvid. Jag vaknade klockan 03 av att Finn ramlar hem och drar igang annu en monsterefterfest, jag lag kvar i sangen och forsokte ignorera musiken pa 150 decibell, men till slut kunde jag inte det och gick ut. Ack det skulle jag inte ha gjort. Vad hittar jag ute i vardagsrummet? Jo det ska jag beratta, en nastan naken tjej och tva killar pa henne, och en sovande Finn i soffan bredvid. Bisarrt sager jag bara. Den brittiske killen och den frammande tjejen forsvinner in i ett rum och jag vacker Finn och ber honom dra ner volymen lite for att jag skulle kunna doda for lite somn. Han stanger av helt och jag suckar "Oh sweet silence!". Killarna berattar att de hittat tjejen framfor The Brewery och att hon foljt med dem hem och bjudit pa en strip show. Damn att jag missade det.

Jag somnade antligen klockan 06 och sov i tva timmar. Jag vaknar av att Nick och Tim harjar omkring och att Finn utropar lyckligt, "look the sun is shining!" (forklaras bor att solen inte visat sig de senste tva veckorna i Newcastle, detta missade jag lyckligtvis till forman for varmare breddgrader norrut). Jag blir tack och lov hemskjutsad och sover i min egen sang fran 9 till 12. Gardagen tog pa krafterna!

Jag befinner mig just nu i Cairns, men igar, da var vi i Brisbane och jag uppdaterar under min semester av den enkla anledningen att gardagen var sjuk.

Vi predrack goon (som vi slapat med oss fran Surfers Paradise, snala som vi ar) pa hostellet och vi lat inte glasen sta tomma. Nar jag gick ut ur rumet hittade jag tva svenska killar vid biljardbordet och bjod med dem ut. Vi gick till Down Under Bar och skulle mota upp med Andy som vi lart kanna i Surfers. Jag har inget minne av att ha gatt in till baren bara att jag var dar. Val inne traffade vi fem grabbar vi lart kanna i Surfers och vi haflade med dem ocka. Tyvarr gick allt lite overstyr, gratis shots delades ut och jag tog nog till och med tva, plus skumpa och vodka lime and soda. Gratis ar gott. Gratis alkohol: annu godare. Jag var till slut sa packad att jag inte kunde sta sjalv och nar jag var pa vag till toan trodde jag att jag skulle ramla ihop. Jag vet inte hur lange jag spydde. Jag minns inte hur och vad jag sa men pa nagot satt overtygade jag Fredrik att folja mig hem for att jag inte madde helt okej och att jag aldrig skulle klara av att ta mig hem sjalv. Snall som han var foljde han mig hem. (Jag lamnade stallet utan att saga till nagon att jag gick hem och Theresia hade tydligen letat efter mig en halvtimme nar Andy anlande haha). Nar han skulle saga till polaren att vi drar ville jag inte lata honom ga for jag skulle ramla, han stallde mig vid ett bord och sa: Hall i dig jag kommer strax.

Jag minns inte vagen ut fran klubben, jag minns nog att Andy ringde, och jag minns lite bitar fran promenaden hem, typ att Fredrik va tvungen att hall i mig hela tiden, jag minns inte backen upp och jag minns inte hur vi kom in pa hostellet. Jag borjar minnas igen fran att jag star i mitt rum och tanker: shit jag trodde aldrig jag skulle ta mig hem. Jag va hemma innan klockan 23. Imorse vaknade jag 7.30 och madde inte som jag fortjanade, jag madde helt okej, sen spydde jag vatten tre ganger och borjade bli bakis i taxin till flygplatsen.

Igar ar nog det absolut fullaste jag varit i Australien. Min alkoholistvan Bernan skulle varit riktigt stolt over mig igar.

Gosh, jag sager da det, det ar en pers att leva i Australien.
Just nu osregnar det. Och det ar inte vanligt osregn som kan forekomma i Sverige. Vattnet bara forsar ner, jag kan inte ens beskriva det, det ar som en stor vattengardin. Monsunregn. Som tur ar det varmt.
Jag ar glad att jag hann fly hit till The Hub innan detta borjade. Varfor var jag tvungen att fly? Vi tar det fran borjan:

Igar kopte vi 8 liter Goon for 90 kronor. Det ni. Vi hallde i oss 4 pa forfesten som var stor. Sedan gick vi till Fannys, jag fick med mig tjejerna att ga till The Great Northern istallet eftersom det brukar finnas roligt folk man kanner dar. Jen och Theresia vande tillbaka till Fannys, jag och Julia fortsatte. Och visst hade jag ratt, det fanns massor med extra folk pa The Great Northern. Bland annat Jens amerikanska/australiensiska polare fran husen hon bor pa pa campus, amerikanerna fran vart hostel, bland annat han som det statt om tidigare pa bloggen, och sedan det basta av allt: Hot rugby dude som gar i min tyskaklass. Jag var lycklig. Det hande inget anmarkningsvart under kvallen, vi hangde med Larry och co (Jens polare), jag utbytte nagra ord med Dave, Och jag pratade med Hot rugby dude om tyskaboken som jag inte vill kopa eftersom jag redan kan allt som star i den (fylleskryt). Hot rugby dude skulle kopiera den sa jag skulle fa lana den lite da och da (okej jag vet inte varfor jag berattar detta totalt onodiga). Val hemma somnade jag pa en gang. Imorse vaknade jag jattebakis (som vanligt), Theresia drog till uni kl 11, men Paul (han som ater burk-kottfars som Hilda) och nan Ester var hemma inne pa hans rum med stangd dorr. Jag lag och log ett bra tag (eftersom Yvvan pastar att krakreflexerna gar over da) innan jag gav upp och gick och spydde utan att behova stoppa fingrarna i halsen. Nar jag var klar gick jag till badrummet och borstade tanderna, jag horde hur Pauls dorr oppnades och att han gick ut for att prata i telefon, jag borjade ga mot Theresias rum och pa vagen dit ser jag en naken tjej ligga i Pauls sang. Shit vad pinsamt, jag bytte om fort som fan, kollade inte ens mig i spegeln och lamnade huset fort som attan (men nar jag kollade mig i spegeln har tankte jag nojt att jag minsann gjort ett bra jobb i blindo. ja ar man naturligt vacker sa ar det inte sa svart). Sa fort att jag glomde Theresias nycklar hemma, vilket innebar att vi kommer att vara utelasta om ingen ar hemma senare. Jag funderar pa om jag ska trotsa monsunregnet och ga till Subway. Fan vad jag ar bakis, nu mar jag illa igen. 

Ni vet det dar nar man verkligen vill ha nat, och man kopt det typ en hamburgare eller en glass eller sa och man tanker "om jag skulle tappa den har nu/om nan skulle sno den har nu och springa da skulle jag do" ja exakt sa tankte jag idag nar jag kopt Subway och 1,5 liter iskallt vatten.

Jag gor det ovantade och bloggar fran en offentlig dator, detta for att min gardag och min morgon var allt annat an ordinar. Bisarr kan jag till och med tillata mig sjalv att saga. Sick in the head liksom. (Plus att detta inte ar material for Resdagboken eftersom mamma, pappa, brorsan och mammas kollegor laser). Och jag har inga batterier pa min mobil och jag kommer att vara tvungen att vanta massor med extra timmar innan jag kan dela med mig av mina jucy stuff for tejejerna. So here I  go (och just for the record sa ar jag kalasbakfull sa mina ord kanske inte kommer att vara sa sammanhangande som de sa ofta ar):

Gardagen, vi havde vin hos Jen pa campus, och jag menar havde. Aldrig mer "jag har aldrig". Vi va tvugna att dricka upp 4 liter vin pa en timma, jag, Jen och Theresia. Ja gissa hur det slutar. Vi gick till Bar on the hill, dar var lite folk vi kande, dock inte min Hot rugby dude. Vi akte gratisbuss in till Customs House nan gang efter 11. Vid det har laget var vi ratt ut sagt pa korrekt svenska WASTED. Pa Customs var det trist, vi traffade Josh som bodde pa samma hostel som vi gjorde, han foreslog att vi skulle ga over gatan till nat stalle (ingen aning vad det heter trots att jag gick forbi dar varje dag nar jag bodde pa YHA).

Det var massor med extra folk dar, Dave kom fram till oss (en annan kille som bor pa hostellet som jag nu for tiden borjat uteveckla en liten crush pa, och nej han ar nog inte sedd som universiellt snygg). Nar jag star i baren kommer en kille och staller sig bredvid mig, eftersom alkoholen saktar ner min reaktions och kopplingsformaga tanker jag bara wow he's hot. Sedan trillar poletten ner- Fuck me, det ar Hot rugby dude (han heter inte sa pa riktigt, han heter Brett)!!! Vi pratade lite (eller jag klangde nog mest och babbaldae om hur trivsamt det kommer att vara att ga i samma klass- draggpackad som jag var). Jag hangde med massor med olika folk, folk jag kanner halvt, folk fran hostellet som jag egentligen aldrig umgatts med, och min nya crush Dave. Jag var trott och eftersom Theresia  bor sa langt borta tankte jag att jag skulle crasha pa hostellet. Nu behovde jag bara en sang. Mike och Damien bor i samma rum som Dave sa jag planerade att sova i Mikes sang (Mike ar en mycket het tysk dude, det ar han som ser ut som Josh Hartnett). Men Mike sov redan och jag behovde Dave (vars sang jag inte skulle ha nat emot att sova i heller) for att han skulle oppna dorren.

Vi borjade vandra hemat handhallandes och han sa att jag kan sova i hans sang om jag vill. Jag tackade och tog emot. lnget dumt hande- I'm not that kind of girl. Jag sa till och med "If you think I'm going to sleep with you you are wrong". Gosh jag ar sa bisarr pa fyllan (annars ocksa). Han skrattade bara och vi lag och kramades. Pa morgonen vackte idioten inte mig nar han skulle ga till skolan, och jag var skitradd nar jag skulle smyga ut fran hostellet eftersom jag inte bor dar och ville inte fa skall. Men jag klarade mig och gick pa svaga bakisben mot Subway, uttorkad och bakfull som satan. Jag tankte tack for stora svarta solglasogon och tack Contan for att du inte tog ut dem ur vaskan igar kvall. Jag ar verkligen en vardagshjalte. Nar jag atit min macka, sittandes pa en grej, och vill ta pa mig min BH i en grand (som jag bara tog av igar av den enkla anledningen att det ar grymt obekvamt att sova i BH) gor jag en fasansfull upptackt. Jag har inte min BH i vaskan. Jag dor. Oh heavens above som Tom Lacy skulle saga om han skulle hamna i samma situation. Jaha, jag far val marschera tillbaka till Hostellet.

Pa vagen tillbaka skrattar jag smahogt for mig sjalv och sager "sant har kan seriost bara handa Contan". Jag ringde Mike och fragade om han var i narheten av hostellet sa att han skulle kunna slappa in mig men han va pa uni. Damn tankte jag. Jag satte mitt hopp till Cute german dude, Lars som backpackar och jobbar pa hostellet, som aven ar kompis med min supercrush Hot surfer dude (skall icke forvaxlas med Hot rugby dude). Nar jag ar framme star Hot surfer dude med ryggen mot mig vid ingangen, jag tankte snalla vand dig inte om. Han vande sig inte om, som tur ar sa var dorren till Daves rum oppen sa jag smog in ryckte at mig min BH som lag under sangen och gick med snabba steg ut. Hot surfer dude stod fortfarande i dorren (ja vad hade jag forvantat mig skulle handa pa 30 sekunder liksom). Jag tankte snalla se mig inte. Han sag mig. Vi halsade och fragade hur laget var. Mitt svar: "Hungover as usual but fine".

Jag gick mot bussen och bad hogre makter att jag inte skulle traffa pa nan som jag kande, sjalvklart sitter en av Daves bekanta som ocksa va ute pa samma stalle som oss igar (som utover det gar i min International Media Studies-klass), och ater frukost med nan i gron troja, det kan ha varit Dave, men han satt med ryggen mot mig och jag ar pretty much blind i mina solglasogon sa jag gick bara snabbt forbi. Nar jag gick pa bussen for att aka till City Hub (dar jag ar nu, skolagt stalle som man kan logga in pa datorer och surfa gratis pa) tankte jag att nu ar dramat over. Jag har dock traffat pa Dave ganska ofta pa City Hub och visste att det finns en tiny chans att han skulle kunna vara dar. Men halla liksom, den chansen ar mycket liten, sarskillt eftersom han har skolan klockan 13 och det finns Hub pa skolan ocksa for att interneta. Det forsta jag gor nar jag kommer in hit ar att rusa mot toaletten for att sminka mig. Nar jag kommer ut ser jag Dave (han har en gron troja pa sig). Vad ar oddsen for fan. Vad ska man gora liksom, jag gick fram och sa skamtsamt, thanks for waking me up, jag ar ju ganska casual med sant har nar man traffar pa varandra dagen efter (aven om det inte hande mycket alls), men han kommer fran en liten stad i USA sa han visste nog inte riktigt hur han skulle reagera (man behover dock inte komma fran en liten stad i mellanamerika for att inte veta, det har vi sett bevis pa). Vi utbytte nagra ord sedan gick jag till mihn dator och han akte till skolan.

Nu hoppas jag att all drama ar over och att jag kan ga till stranden nar Theresia kommer hem klockan 14.