You know you're in college when...
Det är så träffande! Och jag som trodde jag var ensam om det där med datorn!
1. High school started before 8am, but now anything before noon is considered "early."
Att gå upp klockan 8 är och kommer alltid att vara omänskligt!
2. You have more beer than food in your fridge.
Öl, cider, vin och sprit. Allt för att kunna vakna upp nästa dag och inte komma ihåg ett skit!
3. 6am is when you go to sleep, not when you wake up.
4. You know many different ways to cook ramen noodles or macaroni and cheese.
Fast jag föredrar kycklingfile i ugn med bara frysta grönsaker till. Eller "morotsvatten" med kryddor.
5. The health center gives out free condoms, and people take them... just in case.
Skojar du?! Tartsen tävlar om vem som snor med sig flest!
6. Instead of falling asleep in class, you stay in bed.
7. You can't remember the last time you washed your car.
Brorsan gör det när jag är hemma i Tälje
8. Your underwear/sock supply dictates your laundry schedule.
Varför annars ska jag tvätta? Jag tvättar ju när jag har smutsvätt!
9. You check Facebook/Myspace more than once a day.
10. You get drunk dialed on any night of the week.
11. The standard of meals per day falls to two, sometimes just one.
Sova till 15, äta en macka, börja häva Töley.
12. Your idea of feeding the poor is buying yourself some noodles.
Word.
13. You try to study but seem to procrastinate by eating, going to study breaks, talking to people, etc...
Har man ett rum som överblickar hela Studentgatan blir man lätt distraherad
14. You ask people what YOU did last night.
Orka hålla reda på allt själv liksom
15. You throw out bowls and plates because you don't feel like washing them.
Har tyvärr hänt. Men det var inte mitt fel.
16. You skip one class to write a paper for another.
17. Western Europe could be wiped out by a terrible plague and you'd never know, but you can recite the last episode of your favorite show verbatim.
18. You craft ways to make any game into a drinking/stripping game.
Drinking-Jenga är bevis nog.
19. Printers break down only when you desperately need them.
20. Anything can be cooked in a microwave.
Väldens åttonde underverk
21. You can't imagine life without your computer/cell phone/ ipod.
22. A canceled class is almost as exciting as Christmas.
23. You take condiment packets and napkins from fast food restaurants - hey, they're free.
Och théstöld från MAX
24. Christmas lights seem to be acceptable all year round.
25. Class size doubles on exam days.
26. There's always a "question kid" in at least one of your classes, and you really wish someone would just tell him/her to shut the hell up.
27. Laundry is an all-day event.
28. You've eaten cereal out of a cup... with a fork.
Ätit broccoligratängrester ur plastbuk utan bestick, och utan hjälp av händerna har jag också gjort. Ascharmigt.
29. You know at least one person who has dropped his/her cell phone into a toilet.
Myself for an example. OBS efter att jag spolat
30. You hang multiple shirts on the same hanger to save space/money.
En dålig vana, jag föröker sluta. I'm even seeing someone about that.
31. You eventually realize that setting your clock ahead makes no difference to you and you're still late.
I'm a time-turtle in the morning
32. You only find out a class is cancelled after you get there and sit for about ten minutes.
The story of my life
33. You have a drinking buddy who can hold the most intellectual, deep conversations when drunk. Unfortunately, neither he/she nor you can remember most of it later.
34. Your floor has been dirty to the point that you've had to brush your feet off before putting on socks or getting into bed.
Att städa är överskattat?
35. You're all for the free samples at grocery stores.
Jag och Yvvan går våra dagliga rundor på Coop för att benefitta så mycket som möjligt
36. You've made a sandwich on or eaten food off of your $1500 laptop.
Which Daddy paid for. I'm sad to say yes, but glad to see I'm not the only one.
37. It is completely acceptable... and encouraged... to party on weeknights. What would life be without Wasted Wednesdays or Thirsty Thursdays?
Or fucked up Fridays, or Smashed Saturdays, or....
38. You go home for winter/summer break and suddenly your life back at college seems so exciting...
39. You smell the clear liquid in your water bottle before you drink it... just to make sure it's actually water.
40. You discover new bruises on your body and wonder where the hell they came from.
Goda nyheter för alla!
1) Det faktum att varje fråga bara hade 3 alternativ, vilket betyder att mina chanser att svara rätt på en fråga jag inte kan ökade från 25% till 33,33333 på bara några sekunder. Det börjar bra! Oddsen är på min sida.
Eller
2) Att jag kunde svaret på nästan alla frågorna på förstasidan.
Så jag gjorde tentan, och lämnade in den tänkandes att det inte finns en chans i hela världen att jag failar och tackade mig själv för att jag inte har en uns självdiciplin i kroppen. Ännu en gång har jag bevisat att självdiciplin is a waste of life!
Partysnöret: Skönt, du kanske är ett geni?
Contan: Jag har ju länge misstänkt det, blir mer säker för varje dag som går.
Partysnöret: Spännande, jag hade också mina misstankar
Efterlyses: Fruktöverdos!
Ge mig en låda med mangon NU!
Yeah I´m a selfish bastard, but at least I´m not alone =)
Bernan: Jag har också sökt ett jobb.
Contan: Men jag fick inte det så va ska man göra liksom.
Bernan: Nej inte jag heller, men men.
Jag måste till Sunny Beach, pappa betalar
But things just get so crazy
Sedan gick vi över till Tim och Larry, som blandade fruity-coctails och vi blev fullare och fullare. Vi diskuterade bland annat min och Tims mediatenta, Yvy league-skolor, kapitalism, religion och krig. Det var oftast Tim och jag som delade åsikter, Jen var lite mer för att alla ska vara equal medan jag och Tim faktiskt tycker att man ska få det man jobbat för, Sverige är ett skitland. Jen och Larry är true pacifists och tror att vi kommer att kunna uppleva world peace. Jag och Tim är pesimists och tror att det är helt omöjligt, dock kan det bli mer fred men aldrig världsfred. När vi diskuterat det mesta gick vi ner till Stu och Ryans rum, där var även Sean och Carl. Killarna tog plats framför tv-spelet, och jag och Jen fortsatte att hälla i oss vin/goon och socialade med varandra med sex skrikande killar bakom. Larry och Sean slet sig från spelet så småning om så jag socialade med dem medan Jen lekte kille och spelade lite. Nu var alkoholnivån hög, och jag minns inte mycket, typ att jag och Larry satt bredvid varandra men tittade i den enorma spegeln medan vi pratade med varandra. Jag tror även att han drog något sexskämt om den stora spegeln bredvid sängen. Min house mate Kim och hennes kompis Heidi kom, alla gick över till Sean och Carls place och hängde lite där, jag och Sean kom fram till att vi båda spelar tennis och att vi borde göra det nästa vecka. Jag gick tillbaks till Stu och Ryan för att hämta mitt vin men fastnade framför guitar hero och fick spela When you were young, två gånger haha.
Jag, Kim och Heidi tog en taxi till Finnegans. De andra stannade på campus och började lägga ner festen. Vi gick som kanske uppenbart inte till the international party. På Finneans tappade vi ofta bort varandra men jag mäkte inte av det direkt eftersom det alltid fanns någon jag kände och jag minglade så gott med German-Paul, Owen, Dave och Andrew som går i Theresias kinesklass och som jag träffat en gång. Han är astrevlig och fyllde 18 idag. Lamkött no kidding haha. På nåt mycket skumt sätt utvecklade kvällen/natten sig som så att jag hängde med Dave hela tiden, vilket jag nu i efterhand är mycket förvånad över eftersom han alltid är så skum när vi är ute. Fast i och för sig så har han faktiskt lagt till mig på Facebook haha.
När klockan började bli halv 3 bestämd vi oss för att ge oss av hemåt. Och med vi menar jag mig själv, Kim och Heidi. Jag blev erbjuden en sovplats hos Dave men jag valde att gå hem istället. Självdiciplin kallar jag det! Nu kan man tro att historen är över men icke. Utanför Finnegans stod Nick, en kanadensare som Kim träffat därinne och som är här inom något utbytesprogram genom the Canadian air force (mycket spännande om jag får tillägga det!) och väntade på Kim. Vi började gå hemåt och jag hittade 10 dollar på ett övergångsställe! Woho! Denna talang måste jag ha ärvt av pappa. Han hittar alltid pengar, men till skillnad från honom hittar jag cash mer sällan än han. Det enda jag kan komma på var när jag hittade 100 kr på Kåren. Det var en bra kväll det! I alla fall, för att göra en lång story kort (lite försent för det kanske), att lägga sig i sin egen säng, själv var mycket skönt. Idag sov jag till tre och vaknade och var inte ett dugg bakis. Jag är dock väldigt trött. Jag har även ont i mitt vänstra pekfinger efter att ha klämt det i en dörr. Om det var på campus eller på krogen vet jag inte, men jag minns att det gjorde ont.
Undra varför jag inte är bakis? Jag tog ingen resorb. Men jag drack bubbelvatten varje gång jag vaknade till under natten/morgonen, och jag tror det där hjälper massor. Jag ä så dålig på att komma ihåg och skriva ner alla citat som sägs på fyllan! Det är kvällar som igår som får mig att vilja vara kvar för alltid.
Jen: Have you eaten anything today btw?
Mel: I had an egg.
Sean (tar på Contans knä): A band aid? Why?
Contan (hoppas Sean inte minns anekdoten): hm, I fell down when I was drunk...
Sean: Oh yeah! On our way to the train station last week!
"....in Canadia"
-Nick-
Livsviktig information fran Contan!
Nu ska jag ga och ha tyska med Hot Rugby Dude. Se dagen ar redan bra!
You were always there for me, pushing me and guidng me always to succeed
På mitt konto finns föreövrigt resterna av mammas och pappas Australien-reskassa fortfarande kvar, fast jag gav dem fullmakt innan jag åkte och de kan ta bort dem när som helst. Som duktig dotter jag är har jag alltid hållit mig över 13000 kronorssträcket på mitt konto (och när jag har misslyckats har jag alltid fört tillbaka) så att de när som helst ska kunna ta bort dem. Egentligen visste jag att de aldrig skulle göra det, i alla fall inte medans jag är borta hemifrån, men jag håller mig ändå ovanför, jag vill liksom ändå spendera mina egna pengar. Under vårt samtal uppmuntrade pappa mig att ta av deras om jag behöver nåt, "fylla på mobilen eller något". Sedan fick jag en god nyhet: att de inte kommer att ta bort pengarna och att jag kan avända dem till mina resor, "eller det du behöver dem till, vi sa ju att du skulle få lite när du lämnar Australien". Eh definera "lite", min definition är inte 13 000. De är finast. De har gjort så mycket för mig och min bror.
Contan: Jag är alldeles för feg för att våga smuggla knark, plus att du vet att jag aldrig har varit rädd för att ringa hem och be om något.
Sötaste pappan
Direktkopierat från Contans Resdagbok
Jag är så trött på detta nu! Jag skiter hårt i om de som läser anser att jag är rasistisk, för det är jag inte. I Sverige pratar man svenska. Hur svårt är det? Svenska är ett väldigt lätt språk. Jag som är så mycket bättre än alla andra och talar fyra språk kan utan tvekan säga att svenska är det lättaste av de språk jag kan. Så det är inte svårt (fråga bara Bernan som lärde sig språket på ett år). Men i Sverige behöver man inte lära sig svenska, man får jobb ändå, och de som kan svenska går utan jobb. Detta är inget "utlänningarna kommer och tar våra jobb" inlägg (hell, jag är inte ariskt blond, blåögd svensk i grund och botten heller), jag frågar bara hur det skulle se ut om jag envisades med att prata svenska i Australien och inte lära mig flytande engelska och låta alla gissa vad jag vill ha sagt? Nej juste, jag skulle bli typ deporterad. Men i Sverige behöver man ju inte lära sig svenska, man klarar sig så gott ändå. Helvete vad jag är sur just nu! Jag vill INTE åka tillbaka till ett land som inte ställer krav på sina medborgare och som endast är till fördel för alla utom de som faktiskt skulle förtjäna det!
Och nej svenska och norska ÄR inte samma sak!!!
Jaha, what ticked me off this much då this time då?
Nedan följer mitt klagobrev till British Airways.
För cirka en vecka sedan sedan ringde jag angående min biljett, som kostade 18 000 kronor. Jag fick bekräftat av mannen i andra änden, som pratade flytande svenska, var mycket hjälpsam, snabb och visste vad han gjorde, att jag kan göra fyra stopp på min resa hem utan problem. Detta är samma information jag fick när jag köpte biljetten. Han sa vilka stopp jag kunde göra och jag tackade och skulle ringa tillbaka när jag bestämt mig för hur jag vill göra. Jag är mycket nöjd med den service han tillhandahöll.
Idag ville jag boka om min biljett och boka in alla stop overs. Den första personen jag kom förstod knappt vad jag sa och visste knappt vad hon själv gjorde. Nästa gång jag ringde kom jag till en man som jag fick upprepa allt för flera gånger och vars brytning jag knappt kunde förstå. Tredje gången kom jag till en norsk. Jag hade mycket svårt att förstå vad hon sa, men enligt henne skulle jag vara tvungen att betala för mina stop overs, vilket inte är helt okej. Min biljett är flexibel och jag ska kunna ändra så många gånger som mig behagar, och göra fyra stop overs utan att det ska kosta mig något. Det är därför jag köpte den dyra biljetten, annars hade jag kunnat komma undan på 7000 med ett annat företag men jag valde er för at ni har gott rykte och jag har flugit till London med er och varit nöjd (då flög jag dock en kort sträcka och behövde varken boka om något eller ringa till någon servicetelefon).
Jag ska inte behöva betala ytterligare på de 18 000 kronorna jag redan betalat för att göra de fyra stopp jag har rätt till. Jag vill även meddela er om att alla svenskar inte förstår norska om ni trodde det, det är inte samma språk. Jag vill även framhäva att när det gäller telefonservice är det ytterst viktigt att personen som tar emot ett samtal ska kunna förstå och kunna göra sig förstådd på det språk landet kräver, det ska gå relaivt snabbt och de ska veta vad de faktiskt håller på med, jag var tvungen att upprepa mitt bokningsnummer mer än en gång alla tre gångerna jag ringde. Jag ringde till Sverige, från Australien, för att jag ville sköta mina komplicerade ombokningar på mitt språk så att jag ska kunna säga exakt vad jag vill göra och för att jag ska förstå allt telefonisten säger. Vilket jag som kund hos er, som betalat en mindre förmögenhet för biljetten har rätt till. Behöver jag säga att jag gav upp och att min bokning fortfarande är samma, vilket inte passar mig.
Jag tycker att ni borde se över vilka ni sätter för att besvara samtal. Att tre gånger i rad komma till tre inkompetenta telefonister som inte förstår mig och som jag inte förstår borde inte få hända och är en skam för ett så stort företag som ni är. Att era anställda ska kunna relativt flytande svenska för att kunna ge utomordentlig service, och för att jag ska kunna slippa ett nervöst sammanbrot, är ett rimligt krav ni borde införa. De jobbar faktiskt i Sverige.
PS: Jag är absolut inte främmande för tanken att en flytande svensktalande man (eftersom de tenderar att ge bättre service) ringer upp mig och hjälper mig tilrätta.
Contan tänker på ALLA.
"Jag är online igen. Jag är så lycklig att jag gråter glädjetårar. Dessa dagar utan internet har varit de värsta i mitt numera 21-åriga liv. Jag fick ditt vykort till dig själv idag. Jag skrattar så jag kanske dör."
Jag är glad att jag kan bidra med lite underhållning. Dock var det aldrig menat att Yvvan skulle få sig en nära döden upplevelse. Syftet med Surfers Paradise-vykortet är att jag ska bli glad när jag kommer hem. Jag älskar ju att få vykort. Och jag menar, det är ju inte mer än rätt att även jag ska få ett. Alla andra har ju fått vykort från mig. Rätt ska vara rät. Inte glömma Contan!
Och så stod han för veckans ros (eller ris kanske?)
plus att jag får intrycket av att du och Bernan är pedofiler"
Ja de där sista kan jag ju inte neka till...
I was so high I did not recognize...
"Men fatta va tråkigt det skulle varit om vi hade varit normala"
- Att yngre killar gillar att krångla, men att äldre inte är bättre. Vi suckar och säger "ni är inte 15 bast liksom!".
- Att vi hatar privata människor som inte är med i Sweden på Facebook, och hurvida Bernan ska lägga till några personer eller om hon ska vänta till imorgon.
- Vykortet vi skickade hem till Sunny Beach-Alex med två kort på Joel halvnaken i en fontän.
- Dannes jävla familjesemestrar. Senaste: Hawaii. Contan och Bernan vill också åka till Hawaii. Bernan hade en bra idé:
Contan. säger: Ja det blir vårt nästa mål i höst va, hitta danne och flörta in oss hos hans familj
Bernan... säger: Haha jaaa, få hans föräldrar att adoptera oss. Han har en lillebror
Contan. säger: Hahhahaha, de ska adoptera oss o att han har en lillebror (antar att han är till mig som du föreslog)
Bernan... säger: Haha du antar rätt
Contan. säger: Men om de adopterar oss har du begått värsta incesten o jag kommer att begå incest
Bernan... säger: Neej men det måste ju bli antingen eller...så sjuka ska vi inte va nu
Contan. säger: Hahahhaha, men det är ju försent för dig iaf, för dig kan det bara bli antingen
- Att skicka bilder till varandra på småpojkar och tennisspelare vi har hållit på med.
- Att en kille Bernan hade på G med förut har hört av sig igen:
Bernan... säger: Men verkade sådär jättestressad o upptagen så han fattade nog att jag inte vill träffa honom igen
Contan. säger: ååååh va hemskt
Bernan... säger: Neejdå...han överlever nog
Jag dör, den där Bernan alltså.
- Att Contan kan känna Cliffs desperation på långt håll och att hon vill lägga upp en bild på när hon pussas med Andy på msn så han fattar hinten. Bernan tycker att det är total acceptabelt men Contan tycker att det är lite väl mycket in your face liksom. Fast då skulle han ju kanske fatta att han aldrig kommer att få till det med Contan.
Contan. säger: Gosh cliff pratar med mig and i can smell the desperation, till skillnad från _____ överlever han inte om han inte får träffa mig snart.
- Cliffs komplimng om att Contan looke pretty damned cute när hon är ute, Bernan undrar om han bara tycker hon är snygg när hon är ute, och Contan säger att hon verkligen INTE är snygg när hon är ute och skickar ett bildbevis till Bernan. Sedan skickar Bernan en bild på sig själv och Yvvan så att Contan inte behöver känna sig dräggig själv. Sedan kommer de fram till att alla tre fick ligga när dräggbilderna togs.
Och konversationen är inte slut än!
Bakfyllans förbannelse
Kvällen slutade med pussande på Josh Hartnett
Lägesrapport från sängkanten
Ett hett tips
ta bort attention
2008-maj-16 @ 10:22...till min vän Partysnöret. Att hoppa av engelskan var kanske inte ditt bästa drag. Partysnöret lämnade en anonym kommentar till mitt förra inlägg, hade gått kvar på engelskan hade han inte behövt skämma ut sig med sitt grammatiska okunnande. "I'm an attention whore". Han föreslog som anonym att man ska ta bort attention i den meningen. Busigt hihi. I'm AN whore. Och som det grammatiska geni jag är tycker jag att denna miss är ett tecken på okunnighet.
Vad P-snöret inte vet (in addition till att inte kunna skilja på A och AN i det engelska språket) är att man som blogginnehavare kan se ip-nummer hoho. Vilken rookie! Och är man kvicktänkt och klok som Contan, kan man lägga ihop 1+1 och faktiskt få det till 2. Och nu till min stora fråga? Syftade P-snöets kommentar på den läspande pysslingen som hora eller på Contan? För jag skulle för allt i världen inte kunna förstå varför han skulle tycka att Contan är AN whore....
Den läspande pysslingen har yttrat sig igen
And you know it might not be that bad
Igar var det fest på campus igen. I just love dem festerna. Jag spelade guitar hero för första gången och envisades att gång på gång bara spela The Killers When you were young, men ingen protesterade. Det var den vanliga skaran: Jag, Theresia, amerikanerna Jen, Larry, Tim, kanadensarna Carl och Sean och så lite löst folk. Vi drack goon som vanligt. Allt var som vanligt: alkohol, fylla och vi. Ja allt gick helt som vanligt ända till det var dags att gå till tåget, som vanligt då. För det är alltid på vägen till tåget saker händer. Förra gågen var det Tim som stod för underhållningen. Denna gång skulle det visa sig vara min tur. Vi var sena till tåget och var tvungna att springa. Jag och Theresia sprang genom skogen, eftersom det turned out så bra för Tim sist. Skillnaden är bara att Tim vet var man ska springa och inte. Jag såg redan vägen och var nästan framma när det hände: Jag ramlar. Jag rullar ut på vägen. Jag minns inte så mycket av händelsen bara att det faktiskt gjorde ont och att jag rullade ganska mycket. Denna lilla händelse påminner mig om när Yvvan ramlade i skogen när hon joggade. Jag vet exakt hur du kände dig Yvvan, jag kan identifiera mig med din förödmjukelse haha. Jag säger då det, jag har inte ramlat så här mycket som jag gjort här sedan jag gav mig på att försöka lära mig att gå. Det värsta är att eftersom vi var så snabba genom skogen var de flesta fortfarande bakom och fick betrakta spektaklet. Det fanns inget annat att göra än att dust myself off och bjuda på det. "I invite on it" liksom som man säger i Sverige. Men när vi kom till tåget och jag satte mig ner visade det sig at jag inte dustat myself off tillräckligt. Jag slutade helt enkelt inte att blöda. Theresia överröste mig med näsdukar och jag plåstrades om. Vi åkte in till stan och gick på Customs och Great Northern. Efter att ha ramlat hade jag nyktrat till men den känslan försvann fort. Jag har lite småångest över det som hände på GN. Jag och Larry dansade jättemycket och jag tror nog att vi båda trodde det skulle sluta med åtminstonde ett hångel, men det var ju lite awkward att börja när alltid någon av våra vänner envisades med att dyka upp hela tiden! Till slut dök en tjej upp och sedan übersöta jättelockåriga Sean. På något sätt slutade allt med att jag dansade med Sean och tjejen med Larry. Och jag och Sean bjöd på en nästan barnförbjuden show och ställde oss i hörnet och jättehånglade. Vi testade nog gränserna för acceptabelt socialt beteende med sättet vi gjorde det på.
Imorse vaknade jag av smärta i exakt hela kroppen. Särskillt i vänstra foten (som är helt uppskrapad och slutar inte att blöda) och högra knät som gör jätteont och är blodigt. Jag hade även drabbats av en jätteond nacke. Jag undrar om det var ramlandets fel eller mitt lite väl entusiastiska hånglandes. Jag intalar mig det senare alternativet. Gårdagen fick mig att imorse tycka att ett liv i nykterhetens tecken inte verkade så främmande och avlägset längre, och tanken att inte dricka på min inflyttningsfest slog mig också.
Gårdagens low point: Mitt skogssramlande.
Gårdagens high point: Hånglandet med Sean.
Ja det blev inte så många bilder från igår då
1. En liten del av mina krigsskador
2. Jen (som har pojkvän in the States) är alltid attraherad av Tim på fyllan
3. Tim och Sean (med en vattenflaska med goon i, true alcoholic style) på tåget till Customs
Jag vet ingen tröst, jag måste sluta be till min törst
För det som kändes jobbigt känns nu dubbelt så svårt
Och hur illa betedde jag mig på klubben igår?
Ligger kvar i sängen, hoppas känslan ebbar
tills rummet krymper och jag trängs med väggar
Försöker återfå minnet, vill här ifrån, och försvinner
ut i en bakfylla blandad med ångest
jag säger samma sak för 6002:e gången
Jag ska aldrig mer göra så jag känner såhär
Det kvittar vilken fest de är och hur många jag känner där
Jag svär om jag bara kan klara idag
så ska jag ta mig i kragen och vara så glad
För the botten is nådd, hur långt kan man gå?
Hur lågt kan man sjunka? Hur kasst kan man må?
Kändes förjävligt innan men det börjar bli lite bättre nu min vän
Om jag tappar fästet och trillar ner ska jag klättra upp igen
Men jag lär ju mig aldrig av mina misstag
vilket ämne det jag har en brist av
varför går jag alltid över gränsen
min hjärna den står där brevid när det händer
tacka fan för mina polare har tålamod med mig
hade jag vart dom hade jag knappt tåla att se mig
min kyl den är tom, mina pengar är slut
alla ledtrådar säger: förändra dig nu
patetisk och ynklig, fy fan vilken dag
Jag duschar men samvetet, det sitter kvar
jag vill ju se till att göra nåt bättre av
denna korta tid som vi har här på denna planeten
äntligen så börjar ångesten släppa
och den bästa medicinen för mig är sånger som denna
Okej SÅ illa är det inte, men jag har lyssnat på denna låt hela dagen.
"Och sa har han gatt och blivit kar i mig! Hur har han lyckats med det liksom?!"
Jag har blivit utbjuden pa dejt. Tyvarr inte av nagon av de spannande killarna jag beblandat mig med pa senaste tiden. Jag har istallet blivit utbjuden av "The relationship type". Sa pa hans fraga om jag ville go to the movies med honom svarade jag: "I'm going out on wednesday, and that usually leads to me not being able to move for most part of thursday, I'm even lucky if I can get myself to the fridge and get a glass of water and some Resorb" det sista ordet i forra meningen uttalas pa korrekt svengelska. (Vad han inte behover veta ar att jag forra torsdagen framat kvallen var tillrackligt pigg och sugen for att anta Finns erbjudande om att "ses").
Allt borjade for sisadar en manad sen nar jag och Theresia traffade Robin ute. Robin ar pojkvan till Theresias klasskamrat Letitia som ar asskon. Robin var ute med sina vanner, varav en ar denna Cliff da. Jag sag vilka blickar han gav mig och jag tankte ja du ar sot men nej du du ar inte riktigt min typ (jag sag ju liksom pa honom att han inte var ett asshole). Pa dansgolvet overgav Robin mig, fy fan for honom, och jag var inte beredd pa att Cliff skulle hangla upp mig. Resten av kvallen forsokte jag klanga pa Theresia sa mycket som mojligt. Tyvarr fattade Cliff inte hinten och ar nu tydligen kar i mig enligt Robin och Letitia. Han har facebookat mig lite VAL entusiastiskt (jag uppmuntrar ju som bekant entusiasm, men inte i alla lagen). Jag blir lite radd for sant eftersom han inte kanner mig, kan man bli sa besatt av en manniska? Men det beror val pa mitt wunderbara yttre antar jag da. Man kan ju inte klandra killen direkt.
i made you believe we're more than just friends
it might seem like a crush but it doesn't mean
that i'm serious
cause to lose all my senses
that is just so typically me
Jag har aldrig pastatt att jag ar vuxen.
Det har hant igen!
Ett mejl sager mer an tusen bilder
Svar:
"(...) Jag hade tänkt säga som din mamma och stannandet eller ej. Om du gör ett seriöst försök att söka jobb så hittar du ju något. Kan man leva på gänghorande i Australien? Man kanske inte tjänar så bra. Eller du gör säkert det eftersom du är väldigt duktig på det. (...)"
Lite quality time då.
Suck.
Jag kommer att må vidrigt dåligt imorgon. Min mage kurrar så mycket att jag skulle kunna dö av hunger men jag kommer ju inte laga nåt nu, och imorgon har jag igen mat, iaf inget som kan lagas på 2 minuter. Som Ross skulle säga: This is what happens when people live on the edge. Jag kanske måste börja äta. Eller åtminstonde ha mat hemma när jag vet att jag kommer vara bakfull dagen efter. Jag måste sova nu, klockan är typ 5 eller nåt.
Contan och Bernan catchar upp via msn 2:
(....)
Contan. säger: Stalker?
Bernan... säger: Haha neej, kommer inte ihåg hur jag fick veta...nån berättade kanske.
Contan. säger: Säkert kulinfoskvaller, de gillar ju att snacka. Fan det va längesen nån tyckte jag va dryg, nästan att jag saknar det.
Bernan... säger: Haha, jag är fortfarande alkoholist och hora så.
Contan. säger: Enligt kulinfo eller enligt dig själv? hahahahah. Men jag är också en alkoholiserad hora så vi har iaf varandra
Bernan... säger: Klart vi har varandra
Bernan... säger: Guuud va jag har tråkigt, jag är hemma på en fredag haha
Contan. säger: Jag tänkte va hemma på en fredag men alkoholiserad drygo som är blev det ju inte så
Contan and Bernan catchar up via msn:
Contan. säger: Finn i svart tröja och jag tror tjejen är hans flickvän haha
Bernan... säger: Hehe okej, tjejen är ju ful iaf haha
Contan. säger: hahahha aa tycker du han också är ful haha?
Bernan... säger: Neej ful är han inte helt okej ser han ut
Contan. säger: Han har asfina ögon, vem va sötare han eller Nick?
Bernan... säger: Han..nick tyckte jag såg jätteung ut
Contan. säger: 88a haha borde du ju gilla
Bernan... säger: Haha ska du säga
Contan. säger: hahahhahahahaha
Pedofilerna in action
Jo så kan det gå
I just happen to like cheap wine
and have no self -control what so ever.
Mina tjejer är i Tasmanien, och Peter och co åker till Sydney. Jag tänkte att detta skulle vara en perfekt helg till att catcha upp med mitt liv. För jag har en ursäkt: jag har inga vänner. Jovisst. Kim kommer hem och säger: Of course you are going out! Och som tidigare konstaterat, jag kan bara säga nej till mat coh sex. Out I'm going, jag har redan köpt goon. Vilken tur att jag har självdiciplin.
Ps: Jag vill varna alla småbarnstonårsmammor som misstycker om min livsstil att inte läsa mina kommande inlägg där jag summerar onsdagen och idagen.
When I said that I'd return to you I meant more like a relapse
- Why don't you call your girlfriend?!
Baby, seasons change but people don't
And I'll always be waiting in the back room
I'm boring but overcompensate
with Headlines and flash, flash, flash photography
But don't pretend you ever forgot about me
Don't pretend you ever forgot about me
They Say your head can be a prison
Then these are just conjugal visits,
People will dissect us till
This doesn't mean a thing anymore
We'll do it in the dark
With smiles on our faces
We're trapped and well concealed
In secret places
We don't fight fair
With smiles on our faces
We're trapped and well concealed
In secret places
Till och med jag har en (hemlig) kvinnlig egenskap: Fashion magazines!
Och sa var det ju dem dar onodiga kommentarerna.
But things worked out just like I wanted too
God nyhet 1. Mina nudiejeans har blivit for stora.
God nyhet 2. Idag fick jag ett mejl fran min forelasare och han skrev att uppsatsen ska vara klar pa torsdag nasta vecka och inte pa mandag.
God nyhet 3 (som kan kombineras med god nyhet 2): Jag ar fortfarande samma alkoholiserade flicka som jag alltid varit.
Jag planerade att inte ga ut igar och istallet vara hemma och skriva min uppsats. Allt gick enligt planerna tills jag fick ett sms (nar jag satt i biblioteket och jobbade pa min uppsats- mer om detta chockavslojande i ett annat inlagg senare) av Jen. "The guys invited us out in town tonight if you would like to come!". Och eftersom jag inte kan saga nej till nat annat an mat och sex var jag sjalvfallet med pa det hela. Jag hade ju faktiskt skrivit lite pa uppsatsen i en hel timme mellan mitt facebookande. Och sedan skulle jag ju faktiskt ga anda till andra sidan campus och lana tva bocker fran det andra biblioteket. Sa visst fortjanade jag lite alkohol. Och det viktigaste av allt: Det var ju faktiskt Valborg i Sverige! Jag och Jen traffades och at lite Subway och planerade att ses runt 19 tiden. Jag tog bussen hem (efter att plikskyldigt lanat de tva ovannamnda bockerna) och sprang in i en liqour store pa vagen. Istallet for att kopa 4 liter goon kopte jag 5, eftersom det var billigare. Fan vad jag fyndade nu tankte jag stolt nar jag tappert forsokte bara hem det utan att tappa det. Val hemma var jag utmattad men riktigt exalterad. Jag skulle ju hafla! Och forfesta pa campus med The Bara boys dessutom, dem killarna ar riktigt roliga.
Jag var klar pa en timme och tog mig till Barahineban och joinade festen. Nar vi skulle ta taget till stan hande nagot markligt. Jag, Jen och Sean borjade ga mot taget och undrade vart Tim var nanstanns, men vi behagade inte att sta och vanta. Sean ringer Tim och snart ser vi Tim springa framfor oss. Vi tre star forbluffade. Hur hande detta? Hur hamnade Tim, som borjade ga efter oss framfor oss utan att han gatt om oss? Svaret var enkelt: "I ran throgh the woods". Man kan ju fraga sig varfor.
Vi hade en riktigt kul kvall som inneholl tappade vodka cranberrys, istryckande i varandras munnar, ett mote med weirdo-Dave, ramlande fran barstolar, samtal om Cairns med German Paul, och massor med kannande pa Seans mjuka lockiga har. Jag promenerade hela vagen hem, vilket inte var planerat eftersom det ar laaangt, men jag fick sallskap av Tim en bit, eller sallskap och sallskap, jag gick framfor honom for jag kande mig obekvam med att ga bredbid honom nar han tjafsade med sitt ligg i telefon. Nar Tim sedan vek av tankte jag, hmm det ar ju inte sa langt hem nu. Avstandskanslan ar inte pa topp efter en massa glas alkohol. Nar jag var hemma tog jag mig en resorb som jag smulade ner i en vattenflaska eftersom jag var for lat for att hamta ett glas och somnade.
Imorse madde jag inte som jag borde ma efter en nattlig resorb och tvingade mig att sova mer och mer. Men vid 13 tiden tankte jag att det faktiskt far vara nog, jag har en uppsats att skriva. Jag satte mig framfor Tv-n och at nudlar. Sedan gick jag hit, till the city hub for att interneta och sag gladjebesked nummer tva (se ovan). Vilket innebar att min utgang igar var helt legitim. Och att jag mar som jag mar idag ar helt okej, for nu behover jag inte skriva nagot pa min uppsats idag utan kan bakisa mig. Men tank jag har jeans pa mig (gladjeamne nummer 1), helt otroligt. Aldrig har jag satt pa mig jeans sahar dagen efter. Tank jag kanske borjar bli vuxen. Hemsk tanke.
