But things worked out just like I wanted too

Idag har jag tva goda nyheter. Eller egentligen tre.

God nyhet 1. Mina nudiejeans har blivit for stora.
God nyhet 2. Idag fick jag ett mejl fran min forelasare och han skrev att uppsatsen ska vara klar pa torsdag nasta vecka och inte pa mandag.
God nyhet 3 (som kan kombineras med god nyhet 2): Jag ar fortfarande samma alkoholiserade flicka som jag alltid varit.

Jag planerade att inte ga ut igar och istallet vara hemma och skriva min uppsats. Allt gick enligt planerna tills jag fick ett sms (nar jag satt i biblioteket och jobbade pa min uppsats- mer om detta chockavslojande i ett annat inlagg senare) av Jen. "The guys invited us out in town tonight if you would like to come!". Och eftersom jag inte kan saga nej till nat annat an mat och sex var jag sjalvfallet med pa det hela. Jag hade ju faktiskt skrivit lite pa uppsatsen i en hel timme mellan mitt facebookande. Och sedan skulle jag ju faktiskt ga anda till andra sidan campus och lana tva bocker fran det andra biblioteket. Sa visst fortjanade jag lite alkohol. Och det viktigaste av allt: Det var ju faktiskt Valborg i Sverige! Jag och Jen traffades och at lite Subway och planerade att ses runt 19 tiden. Jag tog bussen hem (efter att plikskyldigt lanat de tva ovannamnda bockerna) och sprang in i en liqour store pa vagen. Istallet for att kopa 4 liter goon kopte jag 5, eftersom det var billigare. Fan vad jag fyndade nu tankte jag stolt nar jag tappert forsokte bara hem det utan att tappa det. Val hemma var jag utmattad men riktigt exalterad. Jag skulle ju hafla! Och forfesta pa campus med The Bara boys dessutom, dem killarna ar riktigt roliga.

Jag var klar pa en timme och tog mig till Barahineban och joinade festen. Nar vi skulle ta taget till stan hande nagot markligt. Jag, Jen och Sean borjade ga mot taget och undrade vart Tim var nanstanns, men vi behagade inte att sta och vanta. Sean ringer Tim och snart ser vi Tim springa framfor oss. Vi tre star forbluffade. Hur hande detta? Hur hamnade Tim, som borjade ga efter oss framfor oss utan att han gatt om oss? Svaret var enkelt: "I ran throgh the woods". Man kan ju fraga sig varfor.

Vi hade en riktigt kul kvall som inneholl tappade vodka cranberrys, istryckande i varandras munnar, ett mote med weirdo-Dave, ramlande fran barstolar, samtal om Cairns med German Paul, och massor med kannande pa Seans mjuka lockiga har. Jag promenerade hela vagen hem, vilket inte var planerat eftersom det ar laaangt, men jag fick sallskap av Tim en bit, eller sallskap och sallskap, jag gick framfor honom for jag kande mig obekvam med att ga bredbid honom nar han tjafsade med sitt ligg i telefon. Nar Tim sedan vek av tankte jag, hmm det ar ju inte sa langt hem nu. Avstandskanslan ar inte pa topp efter en massa glas alkohol. Nar jag var hemma tog jag mig en resorb som jag smulade ner i en vattenflaska eftersom jag var for lat for att hamta ett glas och somnade.

Imorse madde jag inte som jag borde ma efter en nattlig resorb och tvingade mig att sova mer och mer. Men vid 13 tiden tankte jag att det faktiskt far vara nog, jag har en uppsats att skriva. Jag satte mig framfor Tv-n och at nudlar. Sedan gick jag hit, till the city hub for att interneta och sag gladjebesked nummer tva (se ovan). Vilket innebar att min utgang igar var helt legitim. Och att jag mar som jag mar idag ar helt okej, for nu behover jag inte skriva nagot pa min uppsats idag utan kan bakisa mig. Men tank jag har jeans pa mig (gladjeamne nummer 1), helt otroligt. Aldrig har jag satt pa mig jeans sahar dagen efter. Tank jag kanske borjar bli vuxen. Hemsk tanke.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0