whatislifewithoutadreamtohold

Senaste nytt: Jag spillde precis ketchup på min laptop. Jag slickade upp det. I så fin form är jag. Helgen har tärt på krafterna, klartänkandet, logiken, uppförandet och värdigheten. Men det gör inget för det var kul och totalt värt det.

I fredags var det en stor förfest med massor med extra internationalisar i Contans korridor, Jägerbombs och en monsterlång kårenkö som vi sedan övergav. Yvvan skrek till Kellie att hon älskar henne sedan klängdes det hejvilt inne hos TC innan jag tog det mogna beslutet att bädda ner en kanonOnykter Yvvan på mitt golv. Jag ställde för säkerhets skull en liten liten blå plastskål bredvid ifall hon skulle spy.

Om Yvvan spårade i fredags var det definitivt Contans tur igår. Och som hon gjorde det! Förfest hos Partysnöret där vi spelade ring of fire med regler som att Contan inte får hålla för näsan och Partysnöret inte får le. Makes sense. Sedan blev det lite av varje. Lite kringirrande på stan på vår väg till Klaras, ett samtal till Bernan med högtalaren på "Hur gammal är han? 15? Nio? Nej, han kanske är NITTIOnio!" Sen blev Bernan sur och la på och lämnade oss åt vårt öde. Vi gick tillbaka till Partysnöret och la oss i hans mjuka blomma utanför dörren med alla killarna ståendes inomhus förvånat tittandes på vad som försigår. Partytsnöret öppnade dörren i uppknäppta byxor. Save something for later hey. På vägen hem missade vi precis bussen så vi skulle åka taxi. Jag förbannade Sverige och att man inte kan vinka in en taxibil bara sådär "som man kan överallt i hela värden" (läs Australien och USA). "Svarttaxi svarttaxi" var är Åsa när man behöver henne. Yvvan fick ta över Åsas roll. Eftersom jag ramlat sisådär 90 gånger satte jag mig ner (it was like watching Bambi) och Yvvan ställde sig vid vägkanten med tummen i vädret för att vinka in en bil. Så småning om stannade någon och vi hoppade in på Yvvans initiativ. Jag höll krampaktigt i låset så att det inte skulle låsas och efter några sekunder insåg jag hur mycket vi lever on the edge och började frukta för mitt liv och bad om att bli utsläppt vid Sibylla för att jag "ville äta" (ett Sibylla som förövrigt tydligt var stängt). Yvvan ringde taxi, ännu en gång, och berättade att vi förflyttat oss lite och var vid Hemköp nu. Vi ringde Partysnöret och lite annat löst folk men ingen ville svara. Sedan har jag ett svagt minne av att jag lämnat ett meddelande på min grannes mobilsvar. Jag har egentligen inget minne av VAD jag sa eller vad vi ville honom egentligen but the mind works in mysterious ways while intoxicated. Men ska jag gissa så kan det ha låtit såhär: "Jag och Yvvan har blivit utsatta för tre mordförsök, liftat med en utlänning och jag har ramlat och skrapat upp benet". Detta måste jag undersöka nogrannare. Sista biten tog vi en taxi och Yvvan ringde upp ett missat nummer som visade sig vara en annan taxi. Hemma hetsåt jag räkor och somnade sedan med två tröjor och två par byxor på mig. Imorse hade jag tung ångest men som vi tidigare konstaterade (vid årsskiftet), 2008 är ett ångestfritt år, så it's all good.

Som jag har väntat! Och idag har dagen äntligen kommit! Hederstarten Yvvan kommer på besök!!! AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA nu blir det massor med alkohol och dräggfylla!!!! Detta behöver jag! Nu tycker jag att hon ska komma redan men jag måste tyvärr vänta 6 timmar till.

I'm sorry for not being a very enthusiastic blogger. I just happen to be too busy getting up before 8 am and then lying in bed watching TV all day. Occasionally I get up to use the toilet and (to) drink some fluids (I don't drink fluids from the toilet- just to be clear). And sometimes I make shrip salad. Why am I writing in English? Well since I'm still abroad I think that's the right thing to do. Also I wear thongs (flip flops) and shorts even tho it's -6 C outside. But it doesn't bother me because I'm abroad. Yes sir yes I am losing it. But I can inform you that my hair straightener works miracles thanks to being back on the normal voltage system. I am once again pretty, I miss a certain person saying it, saying it to oneself isn't as much fun as if He'd do it, but it cheers me up anyway. I have a horrible cough, I wonder why....

Jag vägde mig precis. I brist på annat. Och vågen visade 4 kg mindre än sist jag vägde mig för några månader sedan! Och redan då visade den mindre än innan jag lämnade Sverige. Detta fick livsgnistan att blinka till i mig. Nu har jag livsenergi minst denna dag ut. Det är detta jag måste göra, hitta småsaker som förgyller min vardag. Men eftersom min vardag är grå, tråkig och hetsar självmord så blir det nog till att satsa på att vända sig till vågen för tillfälligt ljus. Hence, aldrig äta. Det gick ju hur bra som helst i Australien, fast då glömde jag att äta eftersom jag var så upptagen med allt annat, man ville ju inte slösa sin tid på att äta. Men här i Sverige finns det inte så mycket annat att göra. Nu sätts jag på prov på riktigt här. Det gäller att vara stark. Power through!

Min granne Jeanette är go. Hon tar alltid på sig en massa roliga uppgifter. Denna termin ska hon bland annat vara internationell fadder (tillsamans med undertecknad). Men som om inte det skulle vara tillräckligt har hon även tagit på sig att försöka förhindra min undergång. Som hon själv säger, hon är den perfekta personen att ha runt sig när man är suicidal. Och jag tror på henne. Jag själv vet inte om detta internationella faddrandet kommer att vara
a) bra för mig så att jag kan koncentrera mig på annat än att ligga på mitt golv i fosterställning med nerdragna persienner och planera mitt självmord
b) jobbigt eftersom min livsgnista ligger på cirka noll.
Vi får hoppas på det första. Fast entligen är det vilket som för mig.

Jag har även beslutat mig för att Australien inte är slut. Jag är fortfande där. Jag ska verkligen låtsas och intala mig själv. Så kommer alla tro att jag verkligen tror att jag är där. Jag ska gå runt i flip flops, eller "thongs" på korrekt australiensiska, och surfarshorts, till och med i vinter, för "det är ju sommar Down under". Har man riktigt tur kanske man får se mig bära på en surfbräda någon dag. Vid speciella tillfällen liksom.

Well the last plane out of Sydney's almost gone
Yeah the last plane out of Sydney's almost gone
And it's really got me worried
I'm goin' nowhere and I'm in a hurry
And the last plane out of Sydney's almost gone

Ursakta min oentusiasm. Jag har sa manga storda storys egentligen men jag ar tillrackligt okreativ for att inte orka redogora for dem. Sa jag lamnar er undrande istallet. jag lamnar New York imorgon. Sju manader av resande och de sju basta manaderna i hela mitt liv ar darmed over. It's an end of an era och jag ar sa deprimerad att jag starkt funderar pa att ta livet av mig. Sa dar har ni nyaste nytt.

Contan kan numera kalla sig surfare. Damn va kul det var! Inte som skräckupplevelsen i Australien inte!