Get away, just evacuate this hell.

Jag orkar verkligen inte det detta skitland längre. Jag ska skita i allt och endast tänka på mig själv. Jag vandrar mot min egen undergång om jag inte gör något nu. Detta vidriga land har en effekt på mig som inget annat, en nerdragande effekt. Jag kan inte vara här under en längre sammanhängande tid. Jag är bara inte menad att vara här. Jag tittar påmina reseledarkollegors bilder på Facebook och längtar.
Så nu skjuter jag upp mina sista 15 universitetspoäng jag tänkte ta i höst och ringer Ving-Jonas direkt när jag lämnat tentasalen den 31 juli och säger "Jonas, book me a plane ticket and send me out in the world!"

Ångestochbakfylla.

Ångestochbakfylla.
Ångestochbakfylla.
Ångestochbakfylla.
Ångestochbakfylla.
Ångestochbakfylla.

Raindrops keep falling on my head

De senaste dagarna har jag levt i en enda stör röra av förvirring och känslostormar. Det var liksom sak efter sak som bara växte och jag stod under och mitt i högen och undrade hur i helvete jag skulle tackla allt som slängdes över mig, hur jag skulle bolla alla tider med jobb föräläsningar och andra allmänna tider som alla skulle vara samtidigt och allt övrigt skit. Allt händer alltid mig. JO! Och NEJ, det är inte för att jag tänker så. Man föds inte med att tänka så men när saker bara kommer en efter en märker man att ja ALLT händer faktiskt MIG. Ska jag låtsas som att det regnar när det är uppenbart: I'm God's personal joke och det har jag varit så länge jag kan minnas. Man kan tro att jag var med Fernando och rörde på stayerna på Påsköarna och att det vilar en förbannelse även över mig. Livet hatar mig och det enda livet älskar med mig är att det kan screwa mig till bristningsgränsen. Men jag reder mig alltid. Jag är för stolt, bra och hårdhudad för att låta något knäcka mig. Breakdowns är tillåtna, man får falla, så länge man reder sig, och reder man sig har man vunnit. Det är när man anser sig besegrad man har förlorat. And I've got to say, I never lose.

"We all have to climb mountains, you know.
Mountains that go way up high,
and mountains that go deep and low"


These Ties That Bind

Idag kommer min underbara vän Ingird på besök. Ingrid är min 79 år gamla vän som brukade vara barnvakt när min mamma jobbade.
LJUG.
Vi börjar om. Idag kommer min jämngamla vän Ingrid på besök. Våra vägar har inte korsats sedan vi båda var permanent bosatta i Södertälje, det vill säga på gymnasiet. Efter det har hon globetrottat i bland annat Nya Zeeland, Frankrike och Skottland medan jag globetrottade i Storbritannien, Australien och USA.
Vi har helt sjuka minnen ihop.
Alla våra nätter på Klaras och alla tågresor hem klockan 6 på morgonen, alla fyllor på konstiga ställen, tvinga med varandra att sällskapa när den andra gör sjuka saker på krogen med mera. Seems like just yesterday. Vi har haft kul. Och idag återförenas vi för en helkväll med alla favoriter i repriser (dock inte Klaras). Om sex timmar kommer hon!
Jag säger bara: ALL IN!





TV4's lurendrejeri.

Igår lurade TV4's morgonnyheter mig. De påstod att det var signalfel mellan Södertälje och Märsta, "tåg kan utgå och förseningar på uppemot 10 minuter kan uppstå". Så jag tog, som den seriösta student som jag är, bilen till Östertälje för att hinna med 7.45 tåget istället för 8-tåget från centralen. Det visade sig att trafiken flöt på utan problem alls och jag var framme på Stockholms uni alldeles för tidigt. Jag är verkligen alltid tidig vart jag än ska. Detta borde vara en bra egenskap men jag stör mig lite på mig själv.

Whatever I just came for the booze

Dagens läxa: Sjukdom, flytande föda och alkohol är en mycket dålig kombination.

Det blev då ett hejdundrande firande av Åsas halvdag igår. Drinkar med 50% vodka och 50% jordgubbar/blåbär/björnbär/passionfrukt dracks en efter en tills det var dags att påbörja vår barrunda. Vi började på CP där vi bland annat träffade på en full Albin som ville få med oss "till Hamnmagasinet och dansa". Vi dansar inte, det är emot vår image så Albin fick gå med någon annan. Vi fortsatte till Saint, tog en drink där och hamnade till slut på Flamingo där alla verkade vara. Calle fick sig en predikan om varför man inte kan rösta på piratpartiet innan vi hittade Fredrik och company som vi hängde med mest, ibland hälsades det på folk och snick snackades till höger och vänster men mest stod vi och tryckte med vår gamla klasskamrat, för det var inte igår inte. Efter ett tag fattade jag det visa beslutet att börja dricka vatten. Idag skulle det visa sig att jag borde fattat det beslutet waaaay mycket tidigare. Fyra av oss åkte hem till mig och Åsa och efterfestade och Fredrik halsade ur HB-dunken.

Dagens spyupdate: Jag har spytt tre gånger sedan klockan 04 imorse. En gång då, en gång klockan 8.30 och en gång 13.30. Synd att jag levt på vätska den senaste veckan och inte hade något att spy egentligen. Men på något sätt hittar kroppen alltid något att kasta upp, den här gången var det som så många gånger förr magsyra.

Välkommen tillbaka!

Nu är jag tillbaka i bloggvärlden.
Jag ska kortfattat uppdatera om vad jag gjort under min frånvaro: Absolut ingenting! Så där. Nu är alla uppdaterade.
Idag firar vi Åsas halvdag (Åsa jobbar till 12 eftersom det är dag innan helgdag). Jag började firandet med att stiga upp 12.30. Sedan åkte jag ner och röstade på moderaterna till Europaparlamentet, för till skillnad från många så är jag insatt och röstar inte på piratpartiet. Sedan hämtade jag min importerade vodka och min Absolut Peach hos Sarah G som legat där sedan "Shades on"-kvällen. Jag svängde därefter förbi mina föräldrar och snodde té och hämtade mitt hårspray, jag avrundade slutligen mitt lilla äventyr med en sväng in på Elgiganten för att fylla på min soda streamer.
Så, nu fick ni ett typiskt "detta har jag gjort idag, visst bryr ni er"-inlägg.

När Åsa kommer hem ska vi gå till konsum och köpa frukter att göra drinkar av. För halvdagen ska firas riktigt mycket!

RSS 2.0