whatislifewithoutadreamtohold

Haha, igår var jättekul!
Jag började med att hälla i mig en Resorb. Proffessor Pearl's orders, innan Lola Jay kom över. Vi hade en riktig tjejsnacksförfest, där ämnen som bland annat våra alkoholvanor som tonåringar, ensamsupande, Australienhyss, juldagen, finbesök från Finland, tyskaböcker, och Lusse B behandlades. Sedan kom Lola Jays kompis Veronica över, som var riktigt trevlig, det brukar inte tjejer vara.

Vi ställde oss i en Kårenkö som gick fort och väl inne försvann Veronica i timmar kändes det som, så jag och Lola Jay gick till baren och tyckte att det var en fantastisk idé att köpa två Fisherman's friend. Var. På en gång. Ack det fick jag sota för idag. Jag hällde i mig dem förvånansvärt lätt dock medan Lola Jay hade det lite tufft. Sedan satte vi oss ner och Lola Jay konstaterade att hon var jättefull men hällde i sig det sista av sin Fisherman's. Vi härjade runt lite ett tag och Djurbögen var en fantastisk bartender som gav mig vatten även om jag stod bakom en folkmassa och inte kunde ta mig fram till baren. Jag älskade honom. Sedan ställde jag och Lola Jay oss i toakön och plötsligt kommer en person och kramar mig bakifrån, jag vänder mig om i panik och säger drygt (man måste ju nå upp till sitt rykte): "Eeeeeeh, känner jag dig?" Sedan inser jag att, eeeeeh ja det gör jag. Då är det min blivande arbetskompis David. Jag skämdes så jag höll på att dö. Åh nej nu kommer han verkligen att tycka att jag är dryg. Jag couldn't care less om folk som inte känner mig tycker att jag är dryg, men David har jag faktiskt planerat att lära känna för han verkar snäll. Fast han bara garvade som tur var, han tyckte nog att det var lite intressant. Jag och Lola härjade omkring lite sedan tog jag det vuxna beslutet att gå hem.

Utanför Kåren träffade jag Alex, som jag egentligen bara känner genom TC och vi pratade lite. Jag tände hans cigg med min Liverpooltändare. Vi berättade för varandra att vi inte röker, ändå hade han en cigg och jag går runt med en tändare i fickan. Han kände dock att han behövde en cigg på grund av omständigheterna, och jag tröstade honom med att berätta att jag rökte upp ett halvt paket menthol i självdestruktivhet när jag kommit hem från Australien och min World Trip. Jag tror han mådde bättre då. Han berättade för mig att klockan var 01.30, och då visade det sig att mitt beslut att gå hem inte var så moget, utan högst ordinärt. Jag trodde liksom att klockan var typ halv 1 när jag drog och kände mig jätteduktig. Så var uppenbarligen icke fallet. Jag hamnade så småning om hemma på mitt rum och istället för att gå och lägga mig satt jag på msn och tittade på TV. Bra Contan. Väldigt vuxet. Fast jag drack en Resorb. Mycket ansvarigt av mig måste jag ändå säga.

När jag vaknade till mådde jag inte så bra, jag övervägde att spy lite men förkastade den tanken och åt lite kräftpasta samtidigt som jag fattade beslutet att ha ett Beyond the Break marathon idag och drömma om Hawaii och surfing.
Jävlar, detta var ett entusiastiskt blogginlägg på morgonkvisten.