whatislifewithoutadreamtohold

A thousand clever lines unread on clever napkins.

I lördags alltså. Vilken galen kväll. Stört galen. Runt 17-tiden skulle jag börja klä på mig men det gick åt helvete. Efter konstant svärande i typ tre timmar beslutade jag mig för en svart kjol och ett blått linne. Fan vad lack jag var över att inget satt bra. Men jag kom hem till Lias mammas kräftskiva ute i Brunnsäng och började häva både vin och vodka och glömde bort min irritation över att vara oattraktiv. Alkoholnivån blev sjukt hög och allas humör pendlade mellan grova skämt, och kärleksförklaringar mig och Lia emellan. Min syster <3 Fyra av oss drog ner på Gravediggers och mötte upp folk och sedan ramlade även Fredrik & company in, allt som allt var vi väl ett sällskap på en tio pers som gick mot Flamingo, Lia påstår att hon nekades för att hon var för full så vi gick in på Saint. Runt stängdags började jag och Sveriges manligaste man vandra hem mot Mariekäll. Patrik lämnade av mig vid mitt hus och jag gick upp och fyllesurfade. Sedan fick jag ett samtal av Alf och begav mig hem till Jonas på efterfest. Det dracks shots och röktes, utöver det minns jag inte så mycket. Jag hittade världens skönaste tröja i soffan och tog på mig den för jag frös. Den finns fortfarande i mitt våld. Jag minns inte när alla gick och lade sig och när vi somnade, men jag vet att jag vaknade upp i soffan vid tiotiden och mådde fruktansvärt dåligt. Fysiskt. Jag kände att denna baksmälla skulle vara bland topp fem. Vi lämnade sovande Jonas och jag blev hemskjutsad de typ 7 metrarna jag hade hem och resten av historian har jag redan nämnt i inlägget nedan. Imorse kände jag mig fortfarande bakfull. Jag ska inte dricka förrän i helgen. Den gångna helgen tog på krafterna. Definitivt.

”Först måste jag berätta en massa för henne om WOW
och sedan tvingar hon mig att gå förbi ______’s hus”
–Patrik till Fredrik om sin
traumatiska fredagshemgång-