The places you have come to fear the most.

Jag drabbades precis nu av ångest. Tung jätteångest! Inte i klass med post-juldagen 2007, men nära. Jag vet liksom inte varför, jag har väl ingen anledning till att ha ångest? Men den bara började skölja över mig tillsammans med ungefär sådär miljoner tankar.
Jag behöver tala ut. Jag väntar på att Lillefot ska komma hem så att jag kan ventilera mina förvirrade tankar.
Plus att jag tror att jag har ett fästingbett för jag har ont

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0