Jag är inte alltid värdelös.

Idag har entusiasmen varit lite väl entusiastisk om jag ska uttrycka mig korrekt. Det var/är dock väldigt omedvetet. Jag planerade att vakna klockan 11, sedan ställde jag om klockan till 12. När den ringde imorse ställde jag om den till 13.15, satte på radion och drog upp rullgardinen. Borde vara omöjligt att somna om. Men som så många gånger förut somnade jag om igen och som så många gånger förut bekom det mig inte det minsta. Jag släpade så småning om mitt arsle ur sängen klockan 14.30, drack kaffe och tyckte att detta var en omänsklig tidig tid att vakna på. Nu är klockan 17.30 och hör och häpna vad jag har hunnit med idag: vakna, dricka kaffe, tvätta två maskiner, skriva på min uppsats- hela "Violations of the articles in The Universal Declaration of Human Rights" är klar, och laga mat. Och inte nudlar eller macka. Nej du, här lagades det spaghetti med frysta grönsaker i en enda röra med soja salt och peppar toppad med ost. Sveriges kock nästa (ironi)! När entusiasmen (som kom från ingenstanns) nu är tillbaka borde jag ju fortsätta att kanske skriva klart uppsatsen, men det skulle kanske ta udden av det roliga med att vara entusiastisk. Så jag ska duscha, raka benen, möta Theresia och gå upp för Newcastles största backe till Peter, Nick och Finns place. Jag bävar för vad som kan ske där.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0