whatislifewithoutadreamtohold

Precis hemkommen från Nick. Han och en av hans house mates rökte på. Jag kollade på tennis på storbilds-tv. Sedan gick jag hem trots protester från Nicks sida. Men varför ska jag sova över där liksom? Kompisar ska vi vara, men han bevisade ännu en gång att han inte kan vara det. Så som sagt, jag gick hem och var mycket nöjd. Självrespekt kallas det. Tänk att det krävdes en kanadensisk 88a för att börja se så klart. Det är galet hur olika två 88or kan vara. En är helt normal och den andra omogen och självisk. Jag spelar inte efter andras regler, och med Nick är det så, han vill ha det på sitt sätt, när han vill. Nej. Kan vi inte vara kompisar så ska vi inte vara något. I don't play by rules I make my own. Svårare än så är det inte.