whatislifewithoutadreamtohold

Efter att endast ha sovit två timmar var det ju ganska självskrivet att denna dag inte skulle likna någon annan. När jag inte får sova ut blir jag totalt okontrollerbar. Jag bestämde mig för att inte sova efter tentan och istället åka ner på stan med Bernan. Det gick sådär. Vi var på stan i sex timmar.
Bernan gjorde av med 1500 kronor. Jag köpte en kajalpenna för 19,50.

Efter otaliga "vad skulle du göra om jag dök upp i den här" och otaliga uppvisanden av det ena fula plagget efter det andra, som sedan följdes av "jag skulle faktiskt kunna klä i den, jag klär i det mesta" från min sida, hamnade vi på Åhlens. Där hände något besynnerligt. Precis innan jag tog mig ann att prova alla mössorna som fanns (utan att ha för avsikt att köpa någon) kom det fram en tjej till Bernan och förkunnade att hon känner igen Bernan och att hon har tittat på henne. Liksom lite "I´ve been watchiiiing you" style. Vi blev lite rädda. Hon frågade var hon känner igen Bernan från, Bernan tittade smådrygt. Jag själv var bara ett andetag från att brista ut i ljugande.
Jag var mycket nära på att säga att Bernan varit med i Idol men åkte ut på slutcastingen när hennes "I saw the sign" sågades. Sedan trashade Bernan en stol och skrek att de aldrig kommer att hitta någon som är lika bra som Bernan.

Jag ska börja göra sånt. Spontanljuga. Och spontansäga vad jag tänker.
Som till exempel: - Vi kan behöva en hjälm. - Oj ska du köra så hårt med mig?!
Krydda vardagen med att låta mina tankar härja fritt liksom.