whatislifewithoutadreamtohold

Jag åker inte buss. Jag undviker gärna att åka kommunalt till varje pris.
Jag är bortskämd med att alltid ha haft bil att tillgå, till och med innan jag tog körkort. Men ibland måste man acceptera situationen man befinner sig i och ta bussen. Det är svårt, men jag är en fighter, och därför klarar jag det!
Jag peppar mig själv något oerhört innan jag sätter foten på bussen eller tåget, och vågar mig till slut på, full av självförtroende. Varje gång jag sätter mig på en buss översköljs jag av en obeskrivlig känsla.
Liksom en "jag kan övervinna vad som helst"-känsla. Klarar jag av att åka buss då klarar jag av vad som helst! För att åka buss mina vänner, hör inte till mina favoritsysselsättningar. Buss åker jag endast när jag måste, d v s med alkohol i kroppen (eller när min bil inte är på topp).
Jag är för fin för att åka kommunalt annars vet ni.