whatislifewithoutadreamtohold

Jag anser mig inte speciellt fjollig egentligen. Och när jag väl är fjollig blöder jag inte där jag vet att folk som inte står mig alltför nära läser.
Men jag måste avreagera mig. Man kan inte alltid vara på topp.
Inte ens jag som är så otroligt bra. Kanske är det bara för att jag har haft sån sjuk hemlängtan de senaste veckorna. Sista krafterna såhär innan jul har tagit slut. Allt har runnit ur mig. Jag är helt sönderstressad.
Mycket måste göras, det går inte att skjuta upp. Papper till Australien, visa, mer papper. Tentor. Massor med extra. Tenta efter tenta.
Det tar aldrig slut. Men det gör krafterna, orken och willpowern.
Jag vill ha min mamma. Ja jag beter mig som 10.
Måste släppa alla hämningar nu. Ikväll ska jag supa med mina bästa tjejer. De som jag kan vara ledsen framför utan att de dömer mig, utan att det spelar roll om det är en skitsak eller att min värld fallit samman helt.

And even when the times got hard,
you were there to let us know that we'd get through