whatislifewithoutadreamtohold

Jag dör, jag sitter och skrattar åt allt! Jag vet inte va jag skrattar mest åt.
Jag skrattar åt mina vänner, jag skrattar åt att jag inte är speciellt bakfull och jag skrattar, jag bara skrattar.
Jag tror jag fick en för stor dos Resorb i mig igår natt. Jag drack det som aldrig förr (actually aldrig förr, eftersom jag aldrig druckit det förut). Och vilket smart drag då! Det va ett så smart drag att jag dricker en kopp nu också.
Imorse gick jag upp kl 10, och mådde skitbra! Tip-top! Jag städade till och med undan alla burkar och glas i allrummet och plockade upp det krossade glaset. Dock så diskadejag inte, inte heller moppade jag upp min julcider.
Man vill ju inte vara för entusiastisk, måste spara på entusiasmen till ikväll.
Efter min lilla insats begav jag mig i säng igen och sov till 13.
När jag vaknade upp då mådde jag inte fullt lika bra. "Bäst att ta en Resorb" sa jag uppmuntrande till mig själv. Jag följde mitt nya motto och det är nu den koppen jag smuttar på nu. Bernan skulle nog också må bra av en Resorb, hon tog sig inte ens ut, hon gick hem och däckade.
Hon fick lite för mycket extra så att säga.

PS: Två av mina vänner hånglade öppet igår (tyvärr hann jag och Snygg-S inte fota). Jag är så upprymd. Jag skrattar hejdlöst. Jag kan nu sanningsenligt säga att jag är den minsta gänghoran i min kompiskrets.
And it feels damn good!