whatislifewithoutadreamtohold

Jag ska bjuda på lite juldagsnostalgi så här inför juldagen. Jag tänker tillbaka på de två senaste juldagarna. Båda var lite over the top så att säga. Jag själv ställde inte till med allt för stora skandaler. Den biten lämnade jag till min käre vän Åsa. I alla fall på juldagen för två år sedan.
Detta var precis inna Åsa skulle flytta till London för att bo med mig. Åsa firade juldagen som om det var den sista. Hon var fruktansvärt under the influence och ramlade omkring med väldigt nedsatt balanssinne och omdöme.
Kvällens höjdpunkt var när Åsa hade något rött på ögonlocken (som varken var blod eller ögonskugga och som vi senare kom fram till var läppstift), söp bort sin mobil och ringde sin mamma för att bli hemskjutsad. Hennes mammas ord? "VET MELINDA OCH HENNES FÖRÄLDRAR VILKET JÄVLA FYLLO HON KOMMER ATT BO MED?!" Åsas respons? "Hon är likadaaaaan".
Tack Åsa. Tack.


Juldagen förra året var inte lika katastrofal. Vi var ju faktiskt ett år äldre.
Det var back to the crime scene på O´learys i goda vänners sällskap.
Vi drack och drack. Kvällens höjdpunkt var när jag och Åsa hade varit på toaletten och jag ställde mig vid handfatet. Då kommer"Åsa" och ställer sig bredvid mig och jag säger "Alltså ____s tjej hatar mig!". Snart hör jag en röst från andra sidan toaletten: "Bara så du vet så är det där inte jag".
Kvällen avslutades med att vi satt och berättade för varandra om hur "jävla fulla" vi var och ropade "Pappa Kaliiiiis" till Kalle vars pappa är polis.

I år har jag och Åsa kommit överens om att hålla låg profil.
Med detta inte sagt att vi ska dricka mindre.