whatislifewithoutadreamtohold

Centuries are what it meant to me

Det är som de säger, det är ju mitt fel egentligen. Jag insåg i bilen till tonerna av Red Hot Chili Peppers "Otherside" att jag är helt scitzo. Ibland är jag hur snäll och gullig som helst och ibland är jag kort och arg. Oförståeligt för vissa, men om man gör, i mitt tycke,  "idiotiska" saker så är det klart att jag blir irriterad. Men ändå, inte undra på att det går så sakta som det gör. Efter år inser jag det och tar delvis på mig skulden. Hade jag inte varit jag hade jag inte heller vetat var jag har mig och hur jag skulle göra härnäst. Jag har bestämt mig för att skärpa mig- jag är inte 16 längre.

Jag inser ju att det var ett tag sedan det var helg, men den som väntar på något gott väntar som bekant never ever för länge. Och se där, här kommer det goda: Jag ska nu fortelle er om helgens bravader:
Om fredag orkar jag inte berätta. Jag var jättefull. Som bevis kan jag säga att jag fick ett samtal klockan halv 5 precis efter att jag somnat och jag inser inte att jag pratar i telefon med honom och är "vaken" förrän efter kanske en minut då jag utbrister: "Jahaaaa jag pratar i telefon med dig!"

Enough said.

In the words of Milow "I'm tired of usin technology" så jag satte på mig mina rosa skor och valde att ta mig till Sarah G per fots. Klackskorna hade jag i väskan. Det skulle visa sig att jag lika gärna kunde haft dem på mig. Planen var ju att gå till Sarah i platta skor för att det skulle resultera i en smidigare färd. På väg ner för backen viker sig mina vackra fossingar och jag ramlar ner för backen. Okej? Que? Hur gick detta till undrar jag irriterat. Det kan ju inte ha berott på vodka sodan jag drack i min ensamhet innan jag lämnade hemmets trygga vrå. Framme hos Sarah insåg jag att jag skrapat upp hela knät och överdelen av min fot. Charmigt.

Så småning om dök Sarah/Penny upp också och jag, hon, Mickis, Sarah G och Jacqe började den korta vägen till kaos. Vi satt runt bordet och lekte "Shades on!" Förklaring följer inte. Snart kommer Jacqe och Sarah inspringande med en grön shotkanna "Det är typ bara sprit i den höhöhö". Jacqe kom på  att vi skulle fortsätta leka "Shades on" på krogen och ville gå på en gång för att få börja så snart som möjligt. Efter att ha shotat upp kannan med "bara sprit höhöhö"  begav vi oss ner på TK på ganska ostabila ben. Vi stod i kö ganska länge men det var underhållande. Jacqe (som så ofta är källan till allt bisarrt) kom på att vi alla MÅSTE ha en färg och vi måste säga den färgen i varje mening. Jacqe paxade brunt, Sarah fick svart och jag fick grönt. Det spårade hårt i kön med meningar som "Jag blir så glad att jag blir BRUN i brallan", "Fan va SVART du va idag" och "Är det GRÖNT att jag går in nu eller?". Så fort vi kom in skrek någon av oss "Shades on!" Och alla satte på sig sina shades i form av glasögonformade fingrar runt ögonen. Det blev en del rännande, jag tappade bort folk ibland och hittade andra.

Jag vet inte hur jag ska sätta ord på vissa saker och jag vill inte vara för detaljerad heller. We need to link up right now.
Nu orkar jag inte skriva mer. Jag ser fram emot en lika bisarr helg inom en mycket snar och överskådlig framtid.

Melinda säger (19:48):

Jag ska göra mig klar nu, jag kommer ju missa utröstningen!

Melinda säger (19:48):

Men det går väl i repris, visst?

Jag hade två saker jag skulle köpa på Coop idag. Två saker. Påfyllnad till min mobil och tamponger. Jag tog ut 400 kronor, köpte godis och naturgodis (självfallet inte för alla 400 kronorna hur skulle det se ut? Eller ännu viktigare: hur skulle jag se ut!) och åkte hem.
Okej. Jag börjar seriöst oroa mig över min hälsa. Jag tror att något trycker mot hjärnan, typ en jättetumör. För jag gör såna här saker mer ofta än sällan. När jag gör idiotier som detta tänker jag på Sarah som tre, fyra gånger gått ner på stan med syfte att köpa en pärm och alltid kommit hem utan en. Då skrattar jag lite.